Allt vanligare att kommuner försöker styra rektorers arbete

Matz Nilsson vid ett besök i Upplands-Bro kommun efter anmälningar om korruption vid utbytet av en rektor på en skola i kommunen. Foto: Sveriges Skolledare

Att kommuner lägger sig i och försöker styra rektorernas jobb är ett växande problem.
– Politikerna måste utbildas i de lagar och regler som gäller. Vi kan inte ha så mycket lokal intervention i rektorernas arbete, säger Matz Nilsson, en av två ordförande i Sveriges Skolledare.

Nyligen uppmärksammade lokaltidningen Mitti att Upplands-Bro kommun via sin visselblåsartjänst hade fått in rekordmånga anmälningar mot en skola i kommunen.

Samtliga anmälningar pekade, direkt, eller indirekt, ut problem som berörde korruption och politikersstyre i samband med att en rektor byttes ut på skolan under hösten. I anmälningarna nämns bland annat att ”politisk färg påverkar förutsättningarna för anställda i medarbetargruppen”, ”politisk styrning och involvering i verksamheten” och ”misstro och respektlöshet mot rektorsrollen som verksamhetsledare från arbetstagaren”. Sveriges Skolledare kopplades in på ärendet. Matz Nilsson ser inte fallet i som ett enskilt ärende utan mer som en del i en växande trend.

– Det är helt klart ett problem som blir större och större, säger han.

Ytterligare exempel där politiker gått in för att styra rektorers arbete är de två skånska M- och SD-styrda kommunerna Staffanstorp och Skurup som 2019 krävde slöjförbud för flickor upp till sjätte klass. I Skurups fall skulle det också gälla både personal och elever i grundskolan.

”Politiker måste utbildas”

En rektor i Skurup vägrade att införa förbudet med hänvisning till att slöjförbudet stred mot det lagen, och stängdes av från sitt jobb. Kommunen har drivit frågan rättsligt sedan dess men i december 2022 avgjorde Högsta förvaltningsrätten att det saknas lagstöd för kommuner att förbjuda så kallad huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor.

– Att begränsa rätten att bära huvudduk har effekter för enskilda och är därför en begränsning av yttrandefriheten. För att begränsningen ska vara tillåten måste den ha stöd i lag. Sådant lagstöd saknas i nationell rätt och därför ska kommunernas beslut upphävas", sade justitierådet Ulrik von Essen i ett pressutskick då.

Och det här just här som skon klämmer menar Matz Nilsson, att politiker helt enkelt måste utbildas i de lagar och regler som styr skolans verksamhet.

– En skolledare har bland annat skollagen, grundlagen, arbetsmiljölagen att följa och de är också oftast pålästa. Det kan man inte säga om politiker överallt.

Han menar att det är ett ansvar som ligger på skolchefer.

– I kommunerna är det skolcheferna som har ansvar för att informera politikerna. Politikerna byts ju ut vart fjärde år så det är mycket viktigt med kontinuerlig utbildning, säger Matz Nilsson.

Ökad polarisering påverkar

Han tror också att den ökande politiska polariseringen i kommunerna är en av orsakerna till det växande problemet.

– Jag tror det medverkar till att det bli lokala beslut av den här typen, säger han.

Det långsiktiga målet för Sveriges Skolledare är att staten ska ta ska ta över huvudansvaret för skolan. Systemet med 290 kommuner med olika finansieringsförmåga, kapacitet och ambition för skolan har nått vägs ände anser man.

– Det är en del i att få stopp på den mycket höga rektorsomsättningen, konstaterar han.

Just i det aktuella fallet med Upplands-Bro ser det ut som det blir en lösning.

– Jag vill inte peka på folk men man har lyssnat på oss och åtgärder kommer att vidtas i det fallet, säger Matz Nilsson.