Läsundersökningen PIRLS: Ett kvitto på segregationen

Resultaten från PIRLS 2021 blir ännu ett kvitto på att segregationen och likvärdigheten i svensk skola går åt fel håll. Medan svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående läsundersökning från 2016 sjunker nu läsförståelsen bland resurssvaga elever i PIRLS 2021.
Skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna i årskurs 4 har ökat med 18 procent, vilket Skolverket ser som en markant förändring sedan 2016.

Sämre chanser att lyckas i skolan

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, konstaterar att PIRLS 2021 visar att elevers socioekonomiska bakgrund och vilken skola de går i har stor betydelse för deras läsförståelse. Och när grupper av elever nu får en försämrad läsförståelse så minskar det deras chanser att lyckas i skolan, poängterar han.

– Pandemin är en trolig förklaring till att många länder har försämrat resultaten i PIRLS 2021. En ytterligare förklaring som vi ser till de svenska resultaten handlar om demografiska förändringar, då antalet elever som inte talar svenska i hemmet har ökat, säger han.

Peter Fredriksson slutsats är att både stat och kommun behöver ta ett större ansvar för att fördela resurserna utifrån elevernas behov men också bli bättre på att följa upp hur resurserna används så de får avsedd effekt på kvaliteten i undervisningen och rent generellt på skolorna.

Coronaeffekten räcker inte som förklaring

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare, säger att coronaeffekten inte räcker som förklaring när det gäller Sveriges resultat eftersom de flesta skolor var öppna här.

– Det är mer grundläggande förändringar som behöver komma till för att vi ska kunna ge alla elever en likvärdig utbildning, säger hon.

Linda Fälth, professor i pedagogik och vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, har uttalat sig till TT. Hon deltog nyligen i en studie som gjordes bland lågstadieelever. Den visade att elevernas läsförmåga inte påverkats negativt på gruppnivå av pandemin.
Hon lyfter i stället fram att läsning och högläsning fått allt mindre utrymme i den svenska skolan och menar att det behövs fler speciallärare och mer fokus på läs och skrivträning.

– I de välbeställda hemmen finns det böcker och vuxna som kan hjälpa. Men för den andra stora skaran måste skolan uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag som faktiskt åligger skolan, säger hon till TT.

Ett segregerande skolsystem kräver åtgärder

Matz Nilsson också förbundsordförande Sveriges Skolledare, är glad över att undersökningen visar att svenska elever läser mer på fritiden än då undersökningen gjordes för fem år sedan. Det är dock inte tillräckligt för att kompensera de brister som Sveriges segregerade skolsystem ger upphov till, anser han.

– Studien visar att skolledare och lärare gör ett bra jobb, men att systemet snarast förstärker elevernas olika förutsättningar. Så kan vi inte ha det. Skolverkets förslag att staten behöver förstärka sin ekonomiska styrning och göra den mer träffsäker är ett nödvändigt första steg i en större reform, säger han.

PIRLS 21 visar också att ...

• Eleverna i de flesta länderna har försämrat sina resultat.
• Sverige ligger över snittet bland de länder inom EU/OECD som deltagit, trots försämrade resultat.
• Sveriges lästapp är större än i de nordiska länderna.
• Svenska elever läser mer nu än 2016, särskilt pojkar och elever som inte alltid talar svenska i hemmet.
• Flickor presterar fortfarande bättre än pojkar, men skillnaderna har inte ökat sedan mätningen 2016.

FAKTA PIRLS 21

• Totalt deltog 65 länder och drygt 400 000 elever som var cirka 10 år.
• I Sverige deltog 5 175 elever i åk 4 från 146 skolor.
• En elev som deltar läser två texter och besvarar ett 30-tal frågor.
• Provet genomfördes digitalt under våren 2021.
• PIRLS genomförs vart femte år och Sverige har deltagit under 20 år.