Demonstrationer för folkhögskolan: ”Vi nöjer oss inte!”

Sergels torg var fyllt av rektorer och lärare som hade åkt långt för att delta i den nationella manifestationen mot regeringarnas neddragningar på folkhögskolorna. Det pågick samtidigt lokala manifestationer runt om i landet.

– Det är härligt att vara här och se att det finns så mycket kämpaglöd på folkhögskolorna. Men vi är också många här som vet att det kan vara livsomvälvande för många människor som får en andra chans att utbilda sig på en folkhögskola, säger Felicia Hedström, rektor på Jakobsbergs folkhögskola

Stort utbildningsbehov

Ilskan är stor bland rektorer och lärare på Sveriges 155 folkhögskolor över att regeringen har valt att dra ned kraftigt på anslagen till folkhögskolorna mitt i en lågkonjunktur när priser och kostnader skenar. Samtidigt som utbildningsbehovet är stort för människor som förlorar sina arbeten.

– De flesta folkhögskolor ligger redan på marginalen. På Jakobsbergs folkhögskola äger vi tack och lov våra lokaler och har inte fallfärdiga hus så vi behöver inte gå till banken för att låna pengar till löner som vissa folkhögskolor tvingas göra, men läget är jättetufft, säger Felicia Hedström.

I budgeten för 2023 drog regeringen tillbaka närmare 500 miljoner av det ekonomiska stödet som folkhögskolorna fick av den förra regeringen under åren med pandemin. Det har lett till ett kraftigt försämrat ekonomiskt läge för många folkhögskolor. Ett par hundra lärare har varslats och folkhögskolor har tvingats ställa in kurser. Det har också resulterat i att cirka 3 000 färre har kunnat studera på folkhögskolor under 2023.

”Inte tillräckligt”

För en dryg vecka sedan meddelade regeringen via utbildningsminister Mats Persson (L) att de vill lägga tillbaka 100 miljoner i budgeten årligen från 2024.

– Folkhögskolan som utbildningsform fyller en viktig funktion i det svenska utbildningssystemet för såväl individers möjligheter till utbildning som för samhällets behov av kompetensförsörjning. Därför är den här förstärkningen mycket värdefull, säger utbildningsminister Mats Persson.

Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare, säger att hon är glad över att regeringen tillför medel och att det sker i form av en generell ökning av anslaget, vilket man efterfrågat under en längre tid.

– Men det är inte tillräckligt för att fylla de behov som finns, säger hon.

Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, tycker att det är bra att regeringen ser att folkhögskolorna är en viktig del av det svenska utbildningslandskapet.

– Men samtidigt är jag besviken över att tillskottet är så pass begränsat. Bra, men inte tillräckligt, säger han.

Viktig för många vuxna

Folkhögskolor erbjuder ett stort och brett utbud av utbildningar. Det handlar både om utbildningar så kallade allmänna kurser som ger grundläggande behörighet till fortsatta studier inom högskola eller yrkeshögskola eller att utbilda sig till ett nytt yrke. Viktiga målgrupper för folkhögskolorna är vuxna personer (över 18 år) som kan ha en kort utbildning från tidigare studier, utrikes födda eller personer med någon form av funktionsnedsättning.

Rektor Felicia Hedström säger att de 100 miljonerna inte räcker så långt med tanke på att de ska fördelas till över 150 folkhögskolor. I dagsläget vet hon inte heller hur pengarna kommer att fördelas av Folkbildningsrådet. Regeringen har även varslat om stora besparingar för Studieförbunden som också tillhör fortbildningen.

Alltid varit i blåsväder

Samtidigt säger Felicia Hedström att folkhögskolor har funnits i Sverige i över 150 år och hela tiden fyllt en viktig funktion i samhället när det gäller bildning trots att det funnits hot mot dess existens i alla tider. Hon menar därför att folkhögskolorna måste fortsätta kämpa och tro på sin idé och förmedla vad folkhögskolan går ut på även i en tid då det blåser kalla vindar från politiskt håll.

– Folkhögskolornas styrka är att vi går i takt med samtiden. Vi kan lätt ställa om eftersom vi inte styrs av så mycket regelverk. När exempelvis ukrainarna började fly kriget och kom till Sverige så var vi i gång efter någon månad med språkkurser. Så vi är snabbfotade men vi måste så klart få ekonomiska förutsättningar att klara vårt uppdrag, säger Felicia Hedström.