Så många skolledare arbetar övertid

Varje dag möter skolledare elever, vårdnadshavare och medarbetare. De har hela arbetsmiljö­ansvaret och ansvarar dessutom för enhetens ekonomi. 

Tidigare forskning har bland annat visat att rektorn har stor betydelse för hur väl en skola fungerar. Bland annat kunde Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos, genom att studera rektorer som bytte arbetsplats, visa på att rektorn har stor betydelse för både elevernas studieresultat och för arbetsmiljön och personalbesluten. Resultaten presenterades i IFAU-rapporten ”Rektors betydelse för skola, elever och lärare”, 2012. 

Liknande resultat har synts i både tidigare och senare undersökningar.

– Det är ett ärofullt uppdrag vi har och där det finns mandat, befogenheter och resurser är det fantastiskt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, som delar ordförandeskapet i Sveriges Skolledare med Matz Nilsson.

Majoriteten arbetar över

Samtidigt står rektorer inför ett antal utmaningar i sina roller. Det är i frågan om mandat, befogenheter och resurser som det skaver. Relationen till huvudmännen, kommuner eller de privata företagen, är problematisk. Rektorsomsättningen är skyhög och många upplever risk för utbrändhet.

Något som inte minst den senaste Skolledarenkäten från 2022 visar: 

• Nära nio av tio skolledare i grundskolan, nära åtta av tio skolledare i gymnasieskolan och sju av tio skolledare i förskolan har så mycket att göra att de måste dra in på lunchraster, arbeta över eller ta med jobb hem någon gång i veckan eller varje dag. 
•  87 procent av de som svarar att det skedde besparingar 2022 svarar att de bedömer att budgeten för 2023 även kommer innebära besparingar.
•  En bred majoritet av rektorerna svarar att de inte har mandat att själva tillsätta biträdande rektorer, intendenter och liknande så att skolledningen får de funktioner rektorn anser behövs.
•  Tre av fem skolledare svarar att verksamheten inte fått utökade resurser trots att ett akut behov har uppstått.

”Det går inte att byta ut ledare varje år.”

Lösningen enligt rektorerna själva är bland annat mer tid att vara pedagogisk ledare och en minskad arbetsbelastning (läs mer i faktaruta). 

De backas upp av forskning som visar på vikten av ett hållbart ledarskap, att det tar tid att bygga upp tillit och få en stabil organisation. Den höga rektorsomsättningen orsakar också ett annat problem.

– Vi har brist på utbildade lärare i dag och nu väljer de som finns arbetsplatser där det finns ett hållbart ledarskap. Det går inte att byta ledare varje år, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Och nu i januari startar en ny studie som ska titta på rektorers arbetsmiljö och förutsättningar. Det är de två forskarna Roger Persson och Ulf Leo som följer upp ett tidigare forskningsprojekt. Frågorna de ställer sig är hur ett hållbart ledarskap egentligen ser ut.

– Vi blev lite förvånade när vi såg hur bortglömd skolledarnas arbetsmiljö var i vårt tidigare projekt. Nu vill vi gräva djupare, säger Roger Persson.

De har tidigare genomfört projektet ”Skolledares arbetsmiljö” tillsammans med fem kollegor. Det handlade om skolledares organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential. 

Ytterligare analyser av data från det projektet kommer i det nya projektet att kompletteras med intervjuer och workshops med skolledare och deras chefer.

– Vi såg ju hur mycket som kretsar kring rektorernas egen arbetsmiljö. Nu vill vi gå vidare och fördjupa oss i detta, säger Roger Persson. 

Att mer forskning kring skolledares arbetsmiljö behövs bekräftas av dyster statistik.

Forskare tittar närmare på hållbart ledarskap

Roger Perssons och Ulf Leos tidigare projekt visade bland annat att cirka en fjärdedel av landets rektorer rapporterade så pass allvarliga tecken på stress och utmattning att de kan anses ligga i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa om situationen blir långvarig. Rektorsomsättningen är mycket hög, inom sex år har 60 procent lämnat rektorsyrket och många av dem har lämnat skolans värld helt och hållet.

I det nya projektet är det två saker som står i fokus; det hållbara ledarskapet och relationen till arbetsgivaren.

– Vi vet hur hållbart ledarskap ska vara med långsiktighet och stabilitet. Men hur ser rektorerna själva på det hållbara ledarskapet? Det vill vi ta reda på mer om.

Det tidigare projektet visade också på att många rektorer upplevde att de fick för lite stöd uppifrån.

– Rektorer har en nyckelposition, de är ansvariga för att lagar och regler hålls, för arbetsmiljön och för det pedagogiska ledarskapet. Det är lätt att tänka att de finns i toppen av hierarkin men de ingår ju i en styrkekedja, säger Roger Persson.

Projektet pågår till och med december 2025 och förväntningarna är att ge ökad kunskap om rektorers och förskolechefers arbetsmiljö och hälsa. Resultaten väntas bidra till att skolledarnas egen arbetsmiljö naturligt inkluderas i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket i sin tur väntas stärka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap i skolan, enligt Roger Persson.

– I slutändan handlar det om att skapa bättre förutsättningar för skolans huvuduppgift; elevernas lärande. Vi kommer komma med flera analyser och publikationer under resans gång, säger han.

"Mer kraftfulla i striden"

Men statistiken är inte alltigenom dyster. Skolledare trivs i hög grad i sina roller och anser att de utför en viktig samhällsinsats. Och det finns en rad goda exempel där skolor fungerar utmärkt. Samtidigt är förutsättningarna väldigt olika beroende på kommuner och även mellan skolenheter.

Att skolledarna själva upplever att de har ett viktigt och meningsfullt jobb är det ingen tvekan om. 82 procent instämmer helt i påståendet att arbetet som skolledare är meningsfullt och sex av tio, 59 procent, att de trivs i rollen som skolledare. I båda fallen är det en mycket liten del, 0,2 respektive 0,7, som inte instämmer alls (från Skolledarenkäten 2021).

– Rektorer är en resursstark grupp, som har hög utbildning och som ofta har tillgång till de verktyg som krävs för att jobba mot förbättring. Och ser man till livsstilsfaktorer så mår de bättre eller i alla fall lika bra som andra jämförbara yrkesgrupper. Men icke desto mindre blir arbetsuppgifterna ofta övermäktiga, säger Roger Persson.

I januari sätter arbetet i gång.

– Det ska bli spännande att följa. Deras tidigare forskning visade ju vad som behövs, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Från den 1 januari har Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund blivit Sveriges Skolledare och det kan få stor betydelse.

– Vi blir mer kraftfulla nu i striden för bättre löner som motsvarar vårt ansvar, att reglera antalet medarbetare och mer tid för att vara pedagogiska ledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.