Kan arbetsmiljön hota det svenska musikundret?

Rapporten om lärare i kulturskolans villkor och arbetssituation har det drastiska namnet ”Döden för det svenska musikundret?” Finns den risken?
– Jag förstår att det är en tillspetsad rubrik, även om man kan fundera över vad som är kulturskolans egentliga uppdrag. Är det att leverera duktiga artister eller ge alla barn möjlighet till kulturskapande? Eller både och? Kraven att vara relevant för dagens unga utmanar verksamhetens arbetssätt, säger Inger Carlonberg.

Rapporten är en dyster läsning om hur kulturskolans lärare uppfattar sitt arbetsliv. Lönerna är för låga, arbetsbelastningen för hög, de har för ofta delade arbetspass och kan i för låg grad påverka sitt arbete. Rapporten utmynnar i en rad krav från Lärarförbundet (se faktaruta).

Inger Carlonberg påpekar att kulturskolans förutsättningar är så olika, till och med väsensskilda, beroende på om den finns i stora städer, små städer, glesbygd eller ren landsbygd. I större städer har man exempelvis ofta egna, anpassade lokaler, på andra platser har man lokaler i skolan eller får låna lokaler av annan verksamhet.

Låga löner

Missnöjet med alltför låga löner är utbrett bland kulturskolelärarna enligt rapporten. Trots att många har långa akademiska utbildningar tjänar en lärare i kulturskolan idag cirka 33 936 kronor i månaden.
– Här finns en frustration, många upplever att det blir frånåkta av förskollärare, fritidspedagoger och grundskolelärare lönemässigt. Det är viktigt att de satsningar som görs på lön och karriärvägar också ska gälla kulturskolans lärare.

Frågan om delade pass som Lärarförbundet vill ta bort i möjligaste mån är i det sammanhanget inte helt enkelt, anser Inger Carlonberg.

– Här finns nog en del olika uppfattningar. Delade arbetspass som är beordrade är förstås inte bra. Eftersom arbetstiderna mest är förlagda till eftermiddag, kväll och helg, kan möjligheten att få jobba dagtid vara uppskattad även om det innebär delat arbetspass. Men sen att arbetsgivarna ska stå för resekostnader, arbetsredskap och sådant ser jag som en självklarhet.

Lärarförbundet vill i rapporten få till ett bättre samarbete med grund- och gymnasieskolan, och att undervisningen i högre grad kan förläggas till raster, håltimmar, elevens val samt före och efter skoldagen.
– Jag skulle gärna se ett ökat samarbete mellan grundskolan och kulturskolan. Men det är en balansgång, vi får inte glömma att frivilligheten är den starkaste drivkraften för våra elever.

Skolledarna lyfts

Ett av kraven från Lärarförbundet handlar specifikt om skolledares situation; ”… skolledarna inom kulturskolan måste ges goda organisatoriska förutsättningar för att kunna leda kulturskolan. Alla kulturskolechefer erbjuds skolledarutbildning, antalet medarbetare per chef i kulturskolan minskar och att skolledarna får verktyg och resurser för att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete”.
– Att arbetsmiljön och utbildning sätts i fokus är mycket bra. Vi har så speciella förhållanden, lokalerna måste vara speciellt utrustade: ljudisolerade rum, anpassade dansgolv och så vidare. Det ställer höga krav på arbetsmiljön och självklart behöver vi som skolledare ha verktyg för det, säger hon.

I rapporten pekas också på en ökad nationell reglering i den kommunala musikskolan.
– Kulturskolan är kommunal och måste vara det med tanke på det väldigt stora skillnaderna i förutsättningar. Men jag skulle gärna se en nationell reglering, en ramlag för att ge likvärdighet och riktlinjer, men som tillåter lokal organisation och drift.

Intervjuerna och insamlingen av uppgifter genomfördes mellan 28 mars och 22 april i år. Undersökningen skickades ut till 2 944 respondenter och besvarades av 1050, vilket betyder en svarsfrekvens på 36 procent.
–Det är ett ganska stort bortfall så man ska inte dra alltför stora växlar. Men rapporten sätter fingret på och uppmärksammar viktiga frågor, säger Inger Carlonberg.