Så vill Umeå vända rektorsbristen
Arbetsbelastning
Allt färre utbildade skolledare söker rektorstjänster i Umeå i Västerbotten. Nu lovar kommunen bättre arbetsförhållanden under 2023.
– Det är ett nationellt problem men det är bra att Umeå kommun visar att de tar frågan på allvar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, en av två ordförande i Sveriges Skolledare.
Rektorsflykten i Sverige är omfattande. Knappt hälften av rektorerna stannar på sitt jobb mer än tre år, en fjärdedel stannar bara ett år eller mindre. Hög arbetsbelastning med ökad dokumentationsbörda och alltför många medarbetare per chef är ett par orsaker som kommit fram i den årliga Skolledarenkäten.
I en intervju med SVT Västerbotten i mitten på januari larmade Solveig Häggqvist, skyddsombud i Sveriges Skolledare om situationen i Umeå.
– Synen på vad rektorer ska åstadkomma har förändrats. Kraven är ibland orimliga idag, konstaterade hon.
Nu lovar alltså kommunen att det ska bli bättre. Under 2023 ska kommunen vidta åtgärder för att säkra sin kompetensförsörjning och skapa bättre arbetsförutsättningar. Bland annat handlar det om att se över vilket administrativt stöd som kan ges till rektorer och att sträva efter att leva upp till kommunens målsättning med högst 30 medarbetare per chef.
– Våra rektorer har varit prioriterade över tid och kommer fortsätta vara en prioriterad grupp för kommunen, säger Åsa Bergström, HR-chef, på utbildningsförvaltningen i Umeå kommun.
Brist i hela Sverige
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, som delar ordförandeskapet i Sveriges Skolledare, tycker det är bra om Umeå kommun tar frågan på allvar och vidtar åtgärder. Men det är en fråga som i hög grad gäller hela Sverige.
– Vi får ju rapporter om den svåra situationen på många håll. Att förbättra skolledarnas arbetsmiljö är en de viktigaste frågor som Sverige skolledare och våra lokala föreningar ska arbeta med under 2023. Det kommer att krävas krafttag för att vända vinden, säger hon.
