”Vad är syftet med storrektorerna?”

Trenden med storrektorer har aktualiserat frågan kring hur skollagen ska tolkas. Enligt den ska rektor vara ansvarig för en skolenhet och styra över sin inre organisation, enligt devisen en rektor – en enhet. Den ska omfatta verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet. Men i skollagen (se faktaruta) sägs också att huvudmannen lokalt kan bestämma hur organisationen ska se ut.

Funktionen biträdande rektor finns inte med i skollagen. Systemet med storrektorer innebär att det finns en rektor som ansvarar för flera enheter, kanske fem skolor, och där biträdande rektorer bär ansvar för respektive skola.

– I botten handlar det här om rättssäkerhet för elever, vårdnadshavare och skolpersonal. Vi måste få i gång en större diskussion kring hur det skall vara, menar Matz Nilsson.

Han menar att systemet med stor­rektorer genomförs utan eftertanke.

– Vad är syftet och vilka mål har man?  Det finns ingen evidens eller forskning som visar att det leder till ökad kvalitet eller stärkt kunskapsutveckling hos eleverna. Jag tycker att Sveriges kommuner blir svaret skyldiga här, säger Matz Nilsson.

Osäkert kring biträdande rektorer

SKR, Sveriges kommuner och regioner, blir svaret skyldig ytterligare en tid. SKR vill inte ge svar på Skolledarens frågor utan svarar i stället i ett kortfattat mejl:

”Vi på SKR:s presstjänst har pratat med vår utbildningsavdelning och vi har ingen kommentar att ge i den här frågan i nuläget.”

Det är ett besked som Sveriges Skolledare inte nöjer sig med.

– Vi kommer att lyfta frågan till politiker och alla berörda. Hur skollagen och enhetsbegreppet ska tolkas är väldigt otydligt och då är det rättssäkerheten som äventyras, säger Matz Nilsson.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman lyfter den osäkra situationen kring biträdande rektorer.

– 2011 fanns inga biträdande rektorer, men det har eskalerat de senaste åren och i dag är det fler biträdande rektorer än rektorer. Det är lätt att fultänka att det finns ett ekonomiskt tänk här, att biträdande rektorer är billigare än rektorer. Därför behöver vi förstå vad som är syftet och klargöra de biträdande rektorernas roll, säger hon.

Rollen som biträdande rektor finns alltså inte inskrivet i skollagen. Det kan vara en anledning för Skolinspektionen att granska trenden att antalet biträdande rektorer ökar, något Sveriges Skolledare skulle vilja att myndigheten undersöker.

Skolinspektionen själva har dock ännu inte sett att frågan om storrektorer är ett problem i någon större omfattning, men poängterar hur central rektorsfunktionen är för kvaliteten i utbildningen.

”Har sett problematiken i enstaka fall”

Linda Zetterman, utredare på Skol­inspektionen, har valt att svara via mejl:

”Vi har i enstaka fall, under en flerårsperiod, sett problematiken du beskriver med ’storrektorer’ men det är sällsynt och vilka motiv som har funnits till vald organisering kan jag inte svara på. Vi har ingen samlad eller omfattande problembild att beskriva kopplat till området. Vi har i granskningar konstaterat att det finns rektorer som önskar en tydligare styrning och stöd från huvudmannen och att rektorer upplever att de ’lämnas ensamma’ att lösa vissa stora och komplexa frågor.”

I Skolinspektionens årsrapport framhålls att de skolor som håller hög kvalitet har rektorer som är tydliga pedagogiska ledare för verksamheten.

”På dessa skolor har rektor god kännedom om den egna verksamheten och leder skolans utvecklingsarbete systematiskt och strukturerat. Resultatet ligger i linje med tidigare år. Vi har också lyft negativa konsekvenser av hög rektorsomsättning i en av våra tematiska kvalitetsgranskningar”, skriver Linda Zetterman.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson konstaterar att just det faktum att skolledare har en så viktig funktion, och att all forskning visar hur viktig stabiliteten i ledarskapet är, borde medverka till att man på allvar tittar på utvecklingen kring storrektorer.

– Om rektorerna själva får vara med och bestämma hur organisationen ska vara så har vi inga problem med det. Det är när huvudmannen genomför organisationsförändringar där inte skolledarna är konsulterade som frågetecken uppstår, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.