Så lite görs för skolledares arbetsmiljö: ”Alarmerande”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, en av två förbundsordförande för Sveriges Skolledare, är bekymrad över situationen.

– Läget är oerhört allvarligt och vi ser ingen bättring heller när vi pratar med våra medlemmar. Att ständigt ligga på mertid gör något med skolledaren som arbetstagare, säger hon.

Hon hänvisar till forskning från Umeå universitet om skolledares arbetsmiljö som visar att 25 procent av rektorerna* riskerar en utmattningsdepression om inget görs åt deras arbetssituation.

– Ändå är det tondövt inför detta och det är alarmerande, säger hon.

Hon tror att den höga omsättningen på rektorer i Sverige i hög grad kan förklaras av skolledarnas arbetssituation.

Sju av tio arbetar övertid

Sveriges Skolledares arbetsmiljöenkät är ingen munter läsning. Den gjordes i höstas av dåvarande Lärarförbundet Skolledare, strax före sammanslagningen av skolledarförbunden till Sveriges Skolledare. Frågorna riktar in sig på hur arbetssituationen varit för rektorerna under det senaste året.

Enkäten visar att majoriteten av rektorerna, drygt sju av tio, uppger att de arbetar övertid varje dag eller någon gång i veckan. Det innebär att de hoppar över luncherna, arbetar över på arbetsplatsen eller tar med sig arbete hem, svarar de.

Allra tuffast har rektorer och biträdande rektorer det i grundskolan. Skolledare, som arbetar i vinstdrivna skolor, arbetar i högre grad (fyra av tio) övertid varje dag än skolledare i icke vinstdrivna och kommunala skolor. Rektorer i icke vinstdrivande skolor har en något bättre arbetssituation än sina skolledarkollegor.

Inga riskbedömningar görs

Mer än hälften av rektorerna uppger att deras chefer aldrig eller mer sällan än en gång per år följer upp ifall deras arbetstid ligger inom givna ramar.

Nästan sju av tio skolledare uppger att det inte har gjorts några riskbedömningar som de känner till gällande deras arbetsmiljö som skolledare.

En hög andel skolledare, i synnerhet inom grundskolan (nära sju av tio), anger att påtalade arbetsmiljöbrister sällan eller aldrig åtgärdas så snart det är möjligt.

– Det är viktigt att få huvudmännen att förstå att det behövs en arena för arbetsplatsträffar, där man pratar arbetsmiljö, och att man har regelbundna medarbetarsamtal med sina anställda skolledare där man samtalar om arbetstid och arbetsmiljö. Det måste till nu, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Men även där finns brister. Fyra av tio skolledare uppger att de inte bjuds in till någon arbetsplatsträff (APT) överhuvudtaget i sin roll som anställd.

Finns det en risk att skolledarna som chefer själva glömmer att de är anställda?

– ­Den risken finns såklart. Och det är det man måste ändra synen på. Vi vet av våra undersökningar och forskning att skolledare efterlyser att man ser på dem även som en medarbetare. Att de får medarbetarsamtal och att det finns arbetsplatsträffar där man har den egna arbetsmiljön på agendan. Vi rektorer gör det med våra medarbetare och följer upp väldigt kontinuerlig och följer regler kring arbetsplatsträffar. Det har vi också rätt till.

Handlar sällan om skolledarnas arbetsmiljö

Hon säger att de fåtal som får del av arbetsplatsträffar upplever att fokuset ofta inte är på deras arbetsmiljö utan mer handlar om den dagliga driften av skolan eller förskolan och rutinärenden.

– Elevunderlag och budget pressar många rektorer och det gör ofta att uppdraget inte ryms inom arbetstiden. Om det ser ut så ständigt så behöver man självklart följa upp arbetsinslagen och följa upp arbetstiden också för rektorerna, säger hon.

Hon säger att facket nu behöver rusta sina medlemmar lokalt att ställa kraven på arbetsgivarna.

– Det finns bra stöd man kan få via Sunt Arbetsliv och deras verktyg chefoskopet. Så det finns rutiner kring hur man kan få stöd att arbeta systematiskt med skolledares arbetsmiljö, säger hon.

*Forskningsrapporten som Ann-Charlotte Gavelin Rydman hänvisar till är ”Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential” som gjorts av bland annat av forskarna Ulf Leo och Roger Persson på Umeå universitet.