Trygghet och struktur får lärarna att stanna

Arbetsmiljöarbete Personalomsättningen på Oxievångsskolan i Malmö har legat runt 30 procent. Detta på en skola med 60 lärare. Idag slutar bara ett par om året. Vändningen beror på organisatoriska förändringar och ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Jenny Nyberg, rektor på Oxievångsskolan i Malmö, började sin tjänst i januari 2014. Efter några turbulenta läsår är personalomsättningen nere på ett minimum.
– Jag är inne på mitt nionde år och vi är en trygg och stabil ledningsgrupp. Det tror jag är en förklaring till att vi behåller vår personal. Nu går vi in i det tredje läsåret i rad med nästan samma bemanning, säger hon.
På tre år har det bara varit någon pensionsavgång, en lärare som har flyttat och en som är ledig för studier.
Jenny berättar att hon inte haft särskilt stora svårigheter att hitta ny personal trots bristen på behöriga lärare. En legitimerad träslöjdslärare har rekryterats inför läsåret 2022/23, berättar hon stolt.
– Det gäller att vara snabbt ute vid nyrekryteringar och inte dra ut på processen. Intervjuer ska bokas in snabbt och genomföras professionellt. Marknadsföringen av skolan är viktig. Vi skriver intressanta annonser som sticker ut. Sådant måste jag tänka mycket mer på idag än när jag började som skolledare för 15 år sedan.
Skolans kompletterande kompetenser och stödresurser framhålls i annonserna.
Oxievångsskolans elever har hela skalan av socioekonomiska bakgrunder. Det speglar befolkningen i stadsdelen, men skolan har även elever från Rosengård och andra utsatta bostadsområden. Socialt sett är den en “mellanskola”, ett Malmö i miniatyr, som Jenny Nyberg uttrycker det.
– Jag tror att det är en framgångsfaktor, att vi har elever från alla delar av Malmö.
Tydlig struktur har förbättrat ordningen
Tidigare hade skolan omfattande problem med hot, skadegörelse och stor personalomsättning. Med en rad organisatoriska förändringar för fyra-fem år sedan har situationen blivit betydligt bättre.
– Det är tufft för en skolledare de tre första åren innan man fått snurr och struktur på allting. Man kan se i statistiken att många skolledare byter skola efter tre år eftersom de åren är jättejobbiga. Det tar tre år att jobba upp en kultur och få personalen med sig.
När strukturen är tydlig kan fokus läggas på det pedagogiska arbetet, förklarar Jenny Nyberg. Då är trygghet och ordning upprättad. Och då stannar lärarna.
Oxievångsskolan har cirka 800 elever i F–9. Skolledningen avlastas av en administrativ chef. Skolan har också en mentor, som är utbildad lärare, på heltid. Denna mentor har hand om alla elever som kräver mycket tid. Det handlar till exempel om kontakter med vårdnadshavare, socialtjänst, polis och BUP. Även lärarna är mentorer men behöver alltså inte arbeta med de tyngsta fallen.
Skolan har dessutom tre elevkoordinatorer som arbetar relationsskapande för studiero, närvaro, trygghet och som följer upp konflikter. För dessa tjänster utgår ekonomiskt bidrag från Skolverket.
– Hos oss får lärarna fokusera på huvuduppdraget, det vill säga att undervisa. I annonserna framhåller vi också att vi har ett skolbibliotek i världsklass. Där har vi digitaliseringsstöd och en skolbibliotekarie som stöder lärarna i deras arbete.
Fokus på ämnesutveckling
Lärarna är organiserade i samarbetande ämneslärarlag, som kallas “säl-team”. Där ligger fokus på den ämnesdidaktiska utvecklingen. Lärarna träffar sina ämneskollegor två gånger i veckan. Då analyseras undervisningen och elevernas prestationer. Dessutom ska lärarna analysera sin egen undervisning fyra gånger per läsår.
– Det är tredje året vi jobbar på det viset. Mötena har en tydlig struktur. Alla på mötet ska komma väl förberedda. Lärarna äger det systematiska kvalitetsarbetet. Jag kan se hur kraften spirar ur lärarkollegiet.
Jenny Nyberg deltar på mötena med lärarna i matematik och SO-lärarna så ofta hon kan. Hon vill arbeta med pedagogisk utveckling nära lärarna, vilket är möjligt genom den avlastning som stödfunktionerna ger.
Högstadiet har sju paralleller. En lärare i till exempel engelska undervisar alla sju parallellklasser. Därigenom kan läraren anpassa undervisningen efter de varierande behov som finns i de sju klasserna. Läraren följer klasserna från sjuan till och med nian. Alla lärare tillhör ett arbetslag för en årskurs plus det tidigare nämnda säl-teamet.
– Det gör att läraren inte behöver ha många planeringar igång samtidigt.
Alla lärare har egna arbetsplatser och egen dator. Nu tillkommer även tjänstetelefon.