Täta rektorsbyten får konsekvenser även för betygssättningen
”Vi behöver ha en diskussion kring om det är rimligt att ta ansvar för kvaliteten i betygssättningen som styrdokumenten kräver, givet förutsättningarna som rektorer har”, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare. Foto: Oskar Omne
Betyg
En rapport från Skolinspektionen visar att flertalet av rektorerna på 30 granskade skolor inte har tillräcklig insyn i betygssättningen hos lärarna.
– Vi behöver ha en diskussion kring om det är rimligt att ta ansvar för kvaliteten i betygssättningen som styrdokumenten kräver, givet förutsättningarna som rektorer har, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.
Den höga omsättningen av rektorer och skolledarnas allmänna arbetsmiljö är faktorer som kan förklara resultatet i Skolinspektions granskning.
– Forskningen visar att täta rektorsbyten får konsekvenser för elevernas möjlighet att nå målen i utbildningen. Det borde ligga på varje skolpolitikers prioriteringslista att ge skolledare bättre lön, bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar så att de stannar på sina uppdrag, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
Områdesrektorer oroande trend
Trenden med områdesrektorer är också något som oroar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, vilket, menar hon, gör att ansvarig rektor hamnar allt längre ifrån verksamheten och som i sin tur gör det svårare att utföra det uppdrag som styrdokumenten kräver.
En annan faktor som kan spela in för att förklara Skolinspektionens resultat är den stora lärarbristen.
– Vi vet att sambedömning och kollegiala diskussioner bland lärare skapar bättre betygsunderlag. Men idag gör den stora lärarbristen att det är svårt att få till den typen av genomgripande samarbete mellan lärare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare.
Betygsinflationen en komplex fråga
Krav på vinst i de privata skolorna är något som också lyfts fram som en orsak till betygsinflation.
– Betygsinflation är en ytterst komplex fråga där vinstincitamenten i skolsystemet säkerligen bidrar till att rektorer känner sig pressade av sin huvudman att visa goda resultat för skolan. Höga betyg blir en marknadsmässig fördel, samtidigt som den högre andelen obehöriga lärare i friskolor bidrar till att driva upp betyginflationen, säger Ann Charlotte Gavelin Rydman.
Nyligen kom också en undersökning från Sveriges Lärares mediepanel som visade att en av fyra lärare kände press från rektor att undvika betyget F.
– Det är så klart väldigt olyckligt att lärare upplever sig pressade att undvika F. Jag skulle önska att vi visste på vilket sätt de känner sig pressade, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman och fortsätter:
– Handlar det om att det inte finns en systematik i sambedömningarna? Då kanske inte signalerna fångas upp i tid och då kan det bli en situation i slutändan där man frågar sig om det hade gått att göra mer för eleven, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
