Budgeten: ”En besvikelse för skolledare”

På onsdagsmorgonen presenterades SD:s och regeringens budget för 2024. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson menade att budgeten var stram på grund av hög inflation och ekonomisk oro, men också att den är väl avvägd med de förutsättningarna. Men kritiken lät inte vänta på sig.

– Visst förstår man att man måste ta hänsyn till inflation och att det är tuffa tider. Men nog hade jag hoppats på en större satsning på välfärdssektorn, säger Matz Nilsson, en av Sveriges Skolledares förbundsordförande.

Svårt att bemanna

Skolledarna är den grupp som i slutänden ska administrera resultatet av den budget som ges för skolorna. Matz Nilsson är mycket oroad. I dag sitter skolledare runt om i landet och sliter för att ekonomin på respektive skola ska gå ihop. Han ger ett exempel från ett besök i Stockholms kommun i förra veckan.

– Rektorn där hade ingen chans att bemanna efter behov. I stället var han tvungen att göra sig av med kringpersonal och den ökade administrationen som det innebär hamnar i rektorns knä. Det är inte rimligt att det ser ut så här på många skolor.

Riskerar högre rektorsomsättning

De framtvingade besparingarna kommer att få omfattande konsekvenser tror Matz Nilsson.

– Det här innebar att den stabilitet för ett hållbart ledarskap som är så viktig inte kommer att infinna sig. Med den ökade arbetsbördan kan ju också att den redan höga rektorsomsättningen öka ytterligare.

Situationen för folkhögskolorna är också ett stort bekymmer anser Matz Nilsson.

– Man ger tillbaka en liten del av de pengar man drog in i den förra budgeten men det räcker inte på långa vägar. I själva riskerar flera folkhögskolor att läggas ner. Det är mycket bekymmersamt att det kan hända, säger Matz Nilsson.

Några positiva inslag finns trots allt i budgeten, menar han.

– Man trycker på vikten av att elever ska få en ökad läsförståelse, att alla ska ha tillgång till skolbibliotek och sådant. Det är bra men räcker inte.

”Regeringen borde göra mer”

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR så kommer Sveriges kommuner att få ett underskott på 28 miljarder. Det är vad som måste skjutas till för att inte behöva säga upp folk eller gör inskränkningar i verksamheten. I höstens budget tillförs kommunerna sju miljarder kronor. Finansministern förutsätter att kommunerna kommer skjuta till lika mycket själva genom att exempelvis använda resursutjämningsreserven eller gå med underskott.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledares andra ordförande, delar Matz Nilssons oro.

– Vi tycker att kommunerna borde använda de möjligheter de har för att undvika besparingar på skolans område. Men regeringen borde också göra mer. En översyn av överskottsmålet hade frigjort ett större reformutrymme att kompensera välfärden med. Det blir alldeles för lite pengar till skolan. I botten handlar det om att vi riskerar våra barns och elevers framtid, säger hon.

Oppositionen: Ett välfärdssvek

Sveriges Skolledare får till stor del stöd i sina uppfattningar av den politiska oppositionen, om än från olika infallsvinklar. Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, lyfte frågan vid en presskonferens.

– Det här löser inte våra samhällsproblem, Trots uppsägningar i skola fortsätter regeringen att underfinansiera. Bland annat drog man ifjol gjorde man besparingar i likvärdighetsbidraget och till vuxenutbildningen. Nu lägger man tillbaka en del och det är bra, men det är magstark att kalla det en satsning. Jag ser ett välfärdsvek, sade Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Mikael Damberg vid en pressträff på onsdagen.

Inom ett par veckor kommer S och övriga oppositionspartier att lägga sina skuggbudgetar. Om det där finns några ytterligare satsningar på skolan återstår att se.

Med anledning av statsbudgeten 2024 skrev Sveriges Skolledare en debattartikel tillsammans med lärarna, eleverna och UNICEF i veckan. Läs den här.