Debatt: Elevernas lärande och skolledares villkor hänger ihop

Förbundsordförandena Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman skriver ett klargörande som replik till forskaren Susanne Wiborg. Foto: Oskar Omne

Forskaren Susanne Wiborg menar i en artikel i SvD att skolmisslyckande i Sverige beror på att det finns aktörer som mer än några andra bromsar reformer i skolan – fackförbunden. Låt oss i fackförbundet Sveriges Skolledare komma med några klargöranden.

Forskaren Susanne Wiborg menar i en artikel i SvD på torsdagen att skolmisslyckande i Sverige beror på att det finns aktörer som mer än några andra bromsar reformer i skolan – fackförbunden. Låt oss i fackförbundet Sveriges Skolledare komma med några klargöranden.

Som fackförbund för alla chefer och ledare inom utbildningsväsendet är det vår främsta uppgift att bevaka och säkerställa våra medlemmars villkor på arbetsmarknaden. Det är en självklarhet. Men forskarna vill få det till att bättre förutsättningar för de som arbetar i skolan står i bjärt konstrast till elevernas lärande. Så är det inte.

Landets skolledare sitter på en enorm kunskaps- och erfarenhetsbas kring att styra och leda verksamhet inom utbildning. Vi vet precis vad som måste göras för att nå hög måluppfyllelse och skapa trygga och attraktiva arbetsplatser för personal och elever. Som skolledare har vi en stark yrkesetisk kompass som är helt inriktad på elevernas rätt till en likvärdig utbildning. 

Och vi, som många andra, vet att en mycket viktig faktor som påverkar elevernas lärande är en stabil skolorganisation och långsiktig skolutveckling. Det visar internationella undersökningar så som Talis och Pisa och en nästan enig forskarkår.

Men Sveriges skolsystem har skapat en situation där Sverige har den högsta omsättningen av skolledare i hela OECD. Efter två år i yrket är endast hälften av rektorerna kvar på sina arbetsplatser. Samtidigt vet vi att det krävs minst fem år på en skola för att åstadkomma verklig skolutveckling.

Omsättningen beror på en rad faktorer där arbetsmiljön, villkoren och lönen är tre. De i sin tur beror på den mängd styraktörer som skolan har och som ger ett fragmenterat system av mål- och ekonomistyrning istället för tillitsbaserad styrning.

Så det vi menar är att elevernas lärande och skolledares villkor hänger ihop. Det ena kan inte förbättras utan det andra.

Wiborg verkar dessutom ha missuppfattat en viktig sak. Hon säger att rektorer som en del av marknadsskolan har för mycket autonomi idag. Hon måste blanda ihop äpplen och päron.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman & Matz Nilsson

Wiborg verkar dessutom ha missuppfattat en viktig sak. Hon säger att rektorer som en del av marknadsskolan har för mycket autonomi idag. Hon måste blanda ihop äpplen och päron.

Problemet är inte att skolledare har för mycket autonomi idag. Problemet är att skolans styrning, där staten sätter målen och kommunen eller den fristående skolan sätter budget, aktivt minskar skolledares autonomi. Som skolledare vill du ha utrymme att utforma den organisation som du anser främjar barnens och elevernas lärande allra bäst, inte fokusera på att bara hålla budget. Den bristande autonomin bidrar starkt till såväl bristande förutsättningar för skolledare, som elevernas utveckling mot målen.

Slutligen vill vi kommentera att Wiborg föreslår en starkare skolinspektion.

Vi har testat systemet med en skolinspektion som granskar och ställer krav, men inte stöttar och utvecklar. Det har inte gjort utbildningen bättre, utan snarare bidragit till den administrativa börda som skolledare verkar under idag, som gör att många slutar i förtid och att elevernas utbildning blir lidande. Att föreslå att helt enkelt ge Skolinspektionen ökat mandat kommer inte ge Sverige en bättre skola. Att däremot se över Skolinspektionens uppdrag så att myndigheten blir mer stöttande och utvecklande kommer få fler elever att klara sin skolgång.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare