Rektorer: Utmanande att hitta rätt digitala läromedel
Digitalisering Två av tre rektorer upplever att det är en utmaning att välja och värdera digitala lärresurser till sina skolor. De efterlyser stöd och mer kollegialt samarbete för att öka kompetensen och bli mer trygga i urvalet till eleverna. Det visar en ny rapport från Swedish Edtest.
Hur ser rektorerna på sin roll när det gäller att välja och värdera digitala lärresurser? Och vilken stöttning behöver de för att klara sina uppdrag
Det har den nationella testarenan för digitala lärresurser, Swedish Edtest, undersökt bland 141 skolledare.
Rektorernas svar i undersökningen visar på en komplex och inte helt entydig bild när det gäller rektorernas engagemang och ansvar för att välja och värdera digitala lärresurser som fungerar för elever och lärare.
Anna Åkerfeldt är forskare, fil. doktor i didaktik. Hon är också knuten till Swedish Edtest och huvudförfattare till rapporten:
– Jag är förvånad över att rektorerna var så väl insatta i digitaliseringsarbetet. De är verkligen engagerade och i gång på sina skolor vilket gjorde mig glatt överraskad. De känner till den nationella digitaliseringsstrategin som startade 2019 och som nyligen ersatts av en ny vid årsskiftet, säger hon.
Högt förtroende för att lärarna kan välja
Rektorerna är oftast delaktiga i att välja och värdera digitala lärresurser på sina skolor, men två av tio uppger att de bara deltar i låg grad eller inte alls i valet. Rektorernas delaktighet ser också olika ut och kan kategoriseras utifrån:
- Budgetansvar och beslut
- Samordningsfunktion mellan lärargrupp och förvaltning
- Ansvar och delaktighet i processen
De rektorer som inte deltar uppger att valet sker på förvaltningsnivå, oftast av en it-avdelning eller att lärarna på skolan själva fattar besluten.
Rektorerna uppger att de har ett stort förtroende för att lärarna vet vad de behöver i sin undervisning och att de har goda förutsättningar för att välja, värdera och använda digitala lärresurser i undervisningen. Bara en av tio rektorer anger att lärarna inte har det.
Rektorer får nyckelroll
Undersökningen visar att det är vanligast att lärarna ger förslag till rektorn vilka lärresurser de vill ska köpas in. Näst vanligast är att lärarna har en egen budget för inköp av lärresurser och att köpen då ofta sker inom ett arbetslag. Andra exempel är att en IKT-pedagog eller att en inköpsgrupp köper i in centralt på förvaltningsnivå.
Endast 15 procent av rektorerna angav att lärarna inte alls, eller i låg grad, deltar i valet av lärresurser.
Rektorn får ofta en nyckelroll mellan professionen och de som köper in lärresurser. De behöver säkerställa att det som köps in fungerar pedagogiskt och tillsammans med datorer, nätverk och annat som finns på skolan.
De ska också leda skolans arbete som pedagogiska ledare och se till att undervisningen utvecklas och håller en god kvalitet.
- Nästan åtta av tio rektorer tycker att de har ett etablerat arbetssätt att välja och värdera digitala lärresurser.
- Två av tio rektorer anser inte att de har det.
Samtidigt uppger drygt två av tre rektorer att det är utmanande att värdera digitala lärresurser.
Rektorerna anger att utvecklingen går snabbt framåt och att det är svårt att få en överblick över vilka digitala lärresurser som finns och att få en fördjupad kunskap om hur de fungerar.
En av fem rektorer ser sin egen digitala kompetens inom området som för låg.
– Andra saknar tid och fördjupad kunskap. De har svårt att sortera och få en överblick kring vad som finns att tillgå och vad som fungerar bäst utifrån vad de vill uppnå, säger Anna Åkerfeldt.
Efterfrågar rektorsnätverk
I jämförelse med fysiska läromedel som läroböcker kan digitala lärresurser ofta användas på ännu fler sätt och stötta elever på varierande sätt. Men det krävs ofta en kombination av tekniska och pedagogiska kunskaper för att kunna avgöra vad som fungerar bäst, jämfört med traditionella läroböcker.
Rektorerna vill därför hitta arenor i exempelvis rektorsnätverk där de kan ta stöd av varandras kunskap och dela erfarenheter.
– Vi kan inte hjälpa rektorerna med svar på vilka lärrresurser som fungerar bäst i deras verksamhet, men vi ska nu undersöka hur vi bäst kan hjälpa rektorer att hitta arenor där de kan mötas och byta erfarenheter och kanske också träffa forskare och företag som kan stödja dem, säger Anna Åkerfeldt.
Fakta om undersökningen
- Genomfördes under oktober-november 2022 som en telefonenkät.
- Rapporten har tagits fram av den nationella testarenan för digitala lärresurser, Swedish Edtest, under ledning av Anna Åkerfeldt i samarbete med Ifous, Atea och Swedish Edtech Industry.
- Totalt slumpades 300 skolor fram av en slumpgenerator. När 141 skolledare hade intervjuats stoppades undersökningen då materialet ansågs mättat.
- Skolledarna hade sina anställningar på 112 grundskolor och 29 gymnasium i Götaland, Svealand eller Norrland.
- Företaget Great hade uppdraget att genomföra enkätundersökningen åt Swedish Edtest.
Vad gör Swedish Edtest?
- Swedish Edtest drivs sedan maj 2022 av föreningen Ifous i samverkan med Swedish Edtech Industry som är en branschförening för Svenska Edtechbolag.
- Ifous är ett fristående forskningsinstitut som drivs som en ideell förening. Grundande medlemmar är Sveriges kommuner och regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund.
- Swedish Edtests forskning har sedan starten bland annat finansierats genom av projektstöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.
- Swedish Edtest är Sveriges första nationella testarena för digital utbildningsteknologi. Den fungerar som en nod där lärare och edtechutvecklare kan mötas i verkliga undervisningssituationer för att tillsammans pröva hur digitala lärresurser kan designas så att de svarar mot behoven i undervisningen.
