Psykologens kommentar: ”Bra att sätta saker i perspektiv efteråt”

Rektorn Andreas kastades in i en situation med en akut hotbild mot sin skola på självaste avslutningsdagen. Samtidigt visste han inte varför skolan hotades eller om någon enskild individ svävade i fara. Han tog ändå hotet på fullt allvar och ställde snabbt in skolavslutningen. Läs hela hans berättelse här. 

– Trots att situationen är stressad visar Andreas prov på hur en trygg skolledare hanterar en sådan här situation med fasthet och han tar den hjälp han behöver i den akuta situationen, säger psykologen Frida Kristina Nilsson, som också är specialist i arbets- och organisationspsykologi och har skrivit boken ”Äg dina känslor”.

Hon har anlitats som stöd i skolor vid flera allvarliga händelser med dödlig utgång, som skolattacken i Trollhättan 2015, i Lövgärdet 2017 då elever bevittnade när en lärarvikarie blev skjuten, vid knivdådet på Enskede gårds gymnasieskola 2017 då en elev knivskar en annan elev som sedan dog.

Frida Kristina Nilsson liknar en god ledare i en farlig situation vid en god förälder som råkar ramla i trappan med ett barn i famnen.

– En förälder tar först hand om och skyddar barnet precis som rektorn Andreas gjorde när han såg till att hans personal och barnen på skolan var trygga inledningsvis när hotet kom. När situationen har lugnat sig tar en god förälder eller ledare även hand om sig själv, säger hon.

För att skapa trygghet i det akuta skedet är det, enligt Frida Kristina Nilsson, klokt att informera de berörda om det man känner till och får berätta av säkerhetsskäl.

– Efter att hotet är avvärjt är det bra att sätta saker i perspektiv. Det kan exempelvis handla om att berätta att hotet kom från en enskild individ, att personen blivit omhändertagen, om man vet det, och att det därmed inte finns någon större sannolikhet att skolan utsätts för något liknande igen.

Logiska argument är bra men vi kan även behöva ”hjälpa” kroppen att övervinna rädsla, säger hon. Det är därför viktigt att fortsätta att gå till arbetet/skolan som vanligt efter att hotet är avvärjt även om det först känns otäckt.

– Det kan vara bra att få stöd att utmana sin rädsla för den som behöver det eller reflektera över de funderingar som kan uppstå efteråt. Att inte få en förklaring till varför man utsätts för ett hot kan förstärka ett trauma och ibland kan existentiella frågor väckas. Det kan handla om att man börjar fundera över exempelvis mänsklig ondska och då kan det vara bra att få tillfälle att reflektera kring detta för att motverka känslor av uppgivenhet och stressreaktioner.

Frida Kristina Nilsson konstaterar att det samtidigt finns många som upplever att de växer som personer av att se sin styrka när de har klarat av att hantera en svår eller hotfull situation.

– Rektorn Andreas tyckte att det var problematiskt att såväl elever som personal försvann på sommarlov och semester utan att han fick en överblick över hur de mådde. Han erbjöd medarbetarna individuellt stöd om de ville ha det, vilket var en klok insats, då vi reagerar väldigt olika på liknande händelser som människor. Det finns inget rätt eller fel i hur vi reagerar.

Frida Kristina Nilsson säger att det är viktigt att gå ut till såväl personal som vårdnadshavare och elever och betona att skolan är en trygg plats innan alla kommer tillbaka till skolan. Det är också bra att personalen samlas innan. Dels för att prata om hur man ska möta eleverna och prata med dem om vilka tankar och känslor som väckts och dels om hur man vill arbeta framåt efter det som hänt för att ta hand om eleverna.

Det är bra att eleverna också får prata när de kommer tillbaka till skolan om det som känns viktigt för dem utifrån deras ålder och de frågor som dykt upp hos dem.

– De yngre barnen kan man fråga om vad de gillar med skolavslutningar och hur det kändes att inte säga hej då till sina klasskompisar. Med de äldre kan man prata om hur man kan stötta varandra om någon kompis mår dåligt.