Forskare studerar skolledares politiska engagemang

Skolan och de som vistas där påverkas av vad som händer utanför skolans värld. Ibland försöker rektorer, lärare och elever att påverka situationen på sin arbetsplats genom att skaffa sig inflytande över samhällsutvecklingen. De handlar då, med vetenskapligt språkbruk, som politiska subjekt.

I forskningsprojektet Skola i samhället på Göteborgs universitet studeras hur skolpersonal och ungdomar engagerar sig politiskt utifrån sin roll och position i skolan. Projektet startade med en pilotstudie där man tittade på hur rektorer och lärare agerade i samband med konflikter kring flyktingungdomar från Afghanistan. Det var inte minst skolledare som tog till orda i försvar för sina elever.

– Vi började fundera på vad det är som gör att man utifrån sin professionella roll som skolledare eller lärare lämnar tjänstemannarollen och blir aktivist, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete och ledare för forskningsprojektet.

Tittar på flera fall

Sedan projektet drog i gång 2021 har forskarna följt flera fall av aktivism som uppstått i korsningen mellan skolan och sammanhang utanför utbildningsväsendet.

Det första fallet som dök upp var en förälder som tittade på en onlineföreläsning om stormningen av Capitolium, under pandemin. Föräldern skickade ett mejl till ansvarig läraren med kritik mot föreläsningens innehåll, som han tyckte var vänsterpropaganda. Rektorn på den aktuella skolan tog läraren i försvar och menade att föreläsningen var i linje med skolans värdegrund och demokratiska principer. Han skrev sedan en krönika i dåvarande Skolledaren som i sin tur plockades upp av riksmedia.

– Det gjorde detta till en mediehändelse. Det blev ett tydligt ställningstagande för lärarprofessionen och för lärarnas autonomi, säger Eva Reimers.

Ett annat fall som studeras är den kritik mot marknadsskolan som förts fram av flera aktörer inom skolans värld, bland annat i det så kallade Lärarupproret och i bloggen Rektorlinnea, som drivs av skolledaren Linnea Lindqvist. Det är ett mer komplext fall där forskarna har intervjuat en mängd aktörer. I andra fall har man fokuserat på elevers aktivism, till exempel för hbtq-ungdomars situation i skolan och skolstrejker för klimatet med Fridays for future.

Politisk subjektifiering

Forskningen bygger på utbildningsfilosofen Gert Biestas teori om utbildningens tre syften, att kvalificera, socialisera och subjektifiera eleverna, där subjektifieringen handlar om att bli en individ som kan bryta in i samhället, bli något unikt och göra skillnad. Eva Reimers och genusvetaren Lena Martinsson har vidareutvecklat Gert Biestas teori med en definition av politisk subjektifiering. Det handlar om att man upplever att något inte är bra i samhället, att man inser att det skulle kunna vara annorlunda och att man själv kan vara med och förändra.

– Vi vill titta på hur det här går till. Vad är det som man upplever är fel, på vilket sätt upplever man att det skulle kunna vara annorlunda, och hur kommer engagemanget till uttryck, säger Eva Reimers.

"Rektorer agerar utifrån en lojalitet med lärare"

I vissa av fallen är materialinsamlingen nu färdig och analysen har startat. De gemensamma resultaten kommer först senare men vissa saker har redan blivit tydligt för forskarna. I fallen med ungdomsaktivism har man till exempel sett hur betydelsefull gruppen är. Elever från mindre orter som i sitt engagemang upplevt sig som udda har träffat likasinnade när de börjat gymnasiet på en större ort. Då har de plötsligt blommat ut som aktivister även på den mindre orten. I fallen med skolpersonalen som politiska subjekt har ett annat mönster framträtt.

– I spänningen mellan att bara vilja göra sitt jobb i skolan och att vilja påverka samhället utanför, så har vi sett att medvetenheten om lärarprofessionen och skolans uppdrag spelar en central roll för att motivera aktivismen. Rektorerna agerar också ofta utifrån en stark lojalitet gentemot lärarna och lärarna utifrån en stark lojalitet gentemot sina elever, säger Eva Reimers.