Hållbart skolledarskap i fokus på nordiskt toppmöte

LÄS ÄVEN: Klart: Rektorerna som ska påverka professionsprogrammet

LÄS ÄVEN: Rektorernas ris och ros till regeringens förslag

– Tänk att jag skulle behöva åka till Island för att få veta att våra grannar norrmännen redan jobbar aktivt med sådant som vi i Sverige just nu bara planerar. Efter mötet har jag fått en helt ny insyn i vad som fungerar i våra grannländer som vi kan dra lärdom, berättar Peter Westergård när vi pratar med honom efter toppmötet.

Det var den 3 maj som de nordiska ländernas utbildningsministrar samlades i Reykjavik för ett toppmöte med efterföljande samtal med ordföranden för lärarorganisationerna i Norden samt Nordisk lärarsamråds ordförande. Temat för samtalet var ”Hur kan vi öka medvetenheten om hållbarhet i utbildningen”?

Hållbarhet för skolledare

– Hållbarhet för skolledare handlar om tre saker, menar jag; den egna arbetsmiljön, kompetensutveckling för lärare och skolledaren själv samt miljö, i betydelsen kunskap om samhällets energi- och klimatfrågor, säger Peter Westergård och utvecklar:

– När det gäller arbetsmiljö ser vi i Sverige ett stort behov av skolledares möjlighet att skapa en sund balans i vardagen, här behöver vi göra mycket för att förbättra arbetssituationen. I dag finns inte tillräckligt med tid till det pedagogiska uppdraget.  

När det gäller kompetensutveckling så handlade samtalet om skolledares möjlighet att rekrytera behöriga lärare och att kontinuerligt kunna säkra kompetensutveckling både för lärare och sig själv. Peter Westergård ingår själv i den arbetsgrupp kring professionsprogrammet som är tänkt att träda i kraft 1 januari 2025.

I samtalet kring miljöfrågorna berättar Peter Westergård att många lyfte fram att eleverna behöver få vara mer aktiva i skolan när det gäller miljöfrågorna, både att lära sig om och samtidigt vara en del av lösningen här och nu.  

– Vi skulle behöva på nationell basis utveckla vår hållbarhetsundervisning där eleverna får vara aktiva i sina lärprocesser. Vi är skyldiga att ge våra elever framtidshopp och få dem att känna att vi tillsammans kan bidra till en bättre värld.

Skillnader och likheter i Norden

– De flesta nordiska länder har utmaningar. Men vi konstaterade att om vi samarbetar finns det också många lösningar där vi kan lära av varandra och därigenom undvika att göra om andras misstag. 

Peter Westergård menar att den stora behållningen av att träffas i nordiska sammanhang är att få lära känna varandra.

– Jag tror och hoppas också att vår skolminister Lotta Edholm fick med sig insikter om den tillit och trygghet som finns mellan stat och skola i de andra nordiska länderna, särskilt på Island. Och i Finland, där lärare och rektor är högstatusyrken.

Mötet avslutades med en diskussion om att mötet ska bli årligen återkommande och det finns goda förutsättningar för att det ska bli så, dock har inget beslut tagits om det ännu.

– Det finns anledning för oss att träffas igen. Ska vi kunna lösa de problem som vi står inför måste vi träffas och ha en kontinuerlig dialog, säger Peter Westergård.