Kraftsamling kring elever nära gängkriminalitet

Nästan dagligen rapporterar medier om barn, ungdomar och vuxna som skjuts ihjäl i spåren av gängkriminaliteten. Barn mördar andra barn på uppdrag av vuxna. Sprängladdningar briserar i eller utanför bostadshus. Även människor som inte har något med den gängkriminella världen att göra har drabbats. En del hamnar i skottlinjen. Andra får sina hem förstörda för att de råkar bo i samma hus som någon de gängkriminella vill komma åt.

Men framför allt skapar våldet en oro i vardagen bland barn och ungdomar som kan leda till att de begränsas i sina liv och lever med en stark oro.

Maria Elmér är undervisningsråd på Skolverket med ansvar för säkerhet och krisberedskap i skola och förskola.

– Att hantera barns och ungdomar oro kring det som pågår i samhället just nu är en jättestor fråga och kanske den viktigaste frågan vi har att hantera för att bygga en framtidstro hos barn och elever men också för att skapa förutsättningar för deras lärande, säger hon.

Ta oron på allvar

Skolverket har fått i uppdrag att vara beredskapsmyndighet när det gäller säkerhets- och krisberedskapsfrågor i skola och förskola. Det kan handla om allt från pandemier till gängrelaterat våld. I Skolverkets uppdrag ingår bland annat att samla in stödmaterial från andra myndigheter.

Maria Elmér konstaterar att det gängrelaterade våldet är en komplex fråga att ta sig an med många bottnar. Som lärare, rektor och skolchef behöver man därför:

• få koll på sin egen oro som vuxen och hantera den först så man inte överför oron på barnen i förskolan eller skolan. Det är viktigt innan man lyfter frågorna med barn och elever.
• ta barnens oro på allvar. Lyssna på hur barnen/eleverna resonerar och vad de har för frågor.
• utgå från var barnen går i förskola och skola. Om det pågår mycket våldsbrott och skjutningar runt omkring där barnen bor så behöver skola, polis och socialtjänst och psykiatrin kraftsamla gemensamt i arbetet med barnen.

Samarbeta lokalt

Maria Elmér konstaterar att barn och ungdomar får information via medier, sociala medier och man kanske även har samtal hemma vid middagsbordet. Det är få som undgår att det är oroliga tider.

För många barn är skolan den trygga platsen där man blir sedd och hörd. Barnen finns med i en gemenskap där det finns trygga vuxna och kompisar. Men skolan kan inte hantera allt själv.

– För många barn är skolan den trygga platsen där man blir sedd och hörd. Barnen finns med i en gemenskap där det finns trygga vuxna och kompisar. Men skolan kan inte hantera allt själv utan man behöver samarbeta lokalt och utnyttja att det finns ett starkt nätverk runt barnen i samhället, säger Maria Elmér.

Hon säger det kan vara lite annorlunda hur man väljer att agera och närma sig frågorna beroende på om skolan ligger i ett område där våldet är påtagligt för alla eller om det inte är det.

När våldet sker så ofta som det nu gör, ska man då som vuxen lyfta frågorna kring gängkriminaliteten och dess följder eller vänta till att barnen tar upp frågan?

– Det är beroende på barnens ålder. Det första är att vara lyhörd och lyssna in hur barnen mår. Ju äldre barnen är så ingår det också i själva undervisningen att tittar på nyheter och diskuterar detta i exempelvis samhällskunskapen, säger Maria Elmér.

Stödmaterial från myndigheter

På Skolverkets hemsida hittar man olika stödmaterial under rubriker som: Säkerhet och krisberedskap, Förändrat omvärldsläge, Förändrat säkerhetsläge och Elevhälsa.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med bland annat BRIS och andra aktörer tagit fram texter som vänder sig direkt till barn och ungdomar när det gäller frågor som rör gängvåld. De finns på Lilla Krisinformation.se. Där besvaras olika frågor som barn kan tänkas vilja ha svar på.

MSB har även gett ut en vägledning till personal som arbetar i skolan där man tar upp olika våldshandlingar som kan få stora konsekvenser i skolan.

Sveriges kommuner och regioner följer utvecklingen noga och för en dialog med kommuner och regioner om det eskalerande våldet. I dagsläget går SKR inte ut med några råd via sin utbildningssektion utan hänvisar till Skolverket som beredskapsmyndighet.

Enligt TT har tre gånger så många 15-åringar i år dömts för mord och dråp än under hela förra året. För att förebygga det föreslås ett mer strukturerat och fördjupat samarbete ske mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård och hälso- och sjukvård i ett 90-tal lokala råd inom lokalpolisområden i Sverige. De lokala råden ska, enligt Carin Göthblad, polismästare vid Nationella operativa avdelningen, ha fokus på barnen som befinner sig närmast gängkriminaliteten.

”En oacceptabel utveckling”

Ett samarbetsråd kallat ”Bob” mellan polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (Sis) ska arbeta på ett nationellt och regionalt plan för att sprida kunskap och lyfta frågor. Förslagen överlämnades på måndagen till justitiedepartementet.

– Tyvärr har det hänt alldeles för lite under alldeles för lång tid. När utvecklingen har gått så här långt måste man tyvärr ta till repressiva åtgärder för att få stopp på en helt oacceptabel utveckling. Men den långsiktiga lösningen är förebyggande arbete och där behövs det väldigt mycket mer, säger Carin Göthblad till TT.