Rektorernas ris och ros till regeringens förslag
Kompetensutveckling Regeringen har nu lagt fram proposition om ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare till riksdagen. Tre rektorer, som föreslås ingå i Skolverkets professionsråd ger både ris och ros till regeringens förslag.
LÄS ÄVEN: Skolledarkraven som regeringen lyssnade på
Det har tagit många år från det att 2015 års skolkommission slog fast att staten behöver ta ett större ansvar för rektorer, lärare och förskollärares professionella utveckling till att en proposition nu läggs fram till riksdagen.
Regeringen vill stärka professionen hos rektorer, lärare och förskollärare genom ett nationellt professionsprogram. Det är tänkt att utveckla undervisningens kvalitet, öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna men även göra yrkena mer attraktiva.
Förslaget med professionsprogram har redan fått kritik, främst av lärare, på sociala medier då valda delar presenterades av skolministern Lotta Edholm i slutet av förra veckan. Lärarna menar att det finns mer akuta frågor att ta tag i. Kritiken från rektorerna har inte varit lika högljudd även om det finns visst missnöje.
"Negativt att det saknas meriteringssystem"
Efter att riksdagen tagit ställning till regeringens förslag i propositionen ska detaljerna i det nationella professionsprogrammet mejslas fram av Skolverket tillsammans med yrkesverksamma rektorer, lärare och förskollärare i ”Skolverkets råd för professioner i skolväsendet”.
Rektorn Torbjörn Hanö på Polhemsskolan i Lund föreslås ingå i rådet tillsammans med Jeanette Kennerfalk, rektor på förskolan Trollet i Kalmar och Peter Westergård, rektor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge (läs mer om rådets medlemmar i faktaruta). De sitter även i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare.
Enligt propositionen ska det införas en nationell struktur för hur kompetensutvecklingen ska gå till men det ska det även finnas ett nationellt meriteringssystem.
– Det jag ser som negativt när vi nu får del av propositionen är att det inte finns en meriteringsnivå för skolledare. Det hade varit intressant med fler forskande skolledare, säger rektorn Torbjörn Hanö, på Polhemsskolan i Lund.
Frågan om en eventuell meriteringsnivå för rektorer är dock inte helt begravd utan lämnas över till rådet för skolans professioner där Torbjörn Hanö förhoppningsvis kan driva frågan vidare.
Även biträdande rektorer inkluderas
Det Torbjörn Hanö ser som positivt är att insatser för rektorer även får erbjudas till biträdande rektorer eller motsvarande. Det är en fråga som drivits hårt av Sveriges Skolledare.
Enligt propositionen kommer det att finnas olika utbildningsinsatser som riktas mot rektorer och andra åtgärder mot förskollärare och lärare.
De olika kompetensutvecklingsinsatserna kommer att vara såväl poänggivande kurser via universitet som så kallade uppdragsutbildningar.
Skolministern Lotta Edholm har sagt i SvD att det får vara slut med att kalla ”pepp-kurser” på en halvdag för kompetensutveckling.
Vem ska garantera rektorernas kompetensutveckling?
Jeanette Kennerfalk hoppas att rektorerna nu ska få möjlighet att ta det ansvar för det samhällsviktiga uppdrag de har och bli en garant för fortbildning med hög kvalitet, som staten formulerar det. Frågan är bara vem som ska garantera rektorernas egna möjligheter till kompetensutveckling.
Där ser Jeanette Kennerfalk ett dilemma.
– Det är problematiskt att huvudmännens ansvar för kompetensutveckling preciseras för lärare men inte för oss rektorer, säger hon.
Peter Westergård är också oroad över vem som ska säkra rektorernas utbildning och kompetensutveckling. Han var nyligen på en informationsträff som hölls av Umeå universitet där bland annat huvudmännens ansvar togs upp när det gäller rektorernas möjligheter att gå den obligatoriska rektorsutbildningen. På träffen deltog ett 30-tal rektorer.
– Det rådde en allmän uppfattning bland rektorerna på träffen att huvudmännen inte ens tar sitt ansvar och ger rektorerna den 20-procentiga nedsättning i tjänsten som de har rätt till för att kunna genomföra rektorsutbildningen på ett bra sätt. Det är kanske under de premisserna inte är så konstigt att 60 procent av skolledarna väljer att sluta inom sex år och inte kommer tillbaka, säger Peter Westergård.
Professionsprogrammets bakgrund
- Den särskilda utredaren Björn Åstrand fick hösten 2016 i uppdrag att se över hur skolprofessionerna kunde stärkas och även se över den då kritiserade karriärstegreformen. Han byggde vidare på förslaget från 2015 års skolkommissionen.
- I mars 2018 lämnade Åstrand sin utredning ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”. I hans betänkande fanns bland annat förslag om ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare.
- Regeringskansliet arbetade vidare med Åstrands förslag i en departementspromemoria. Efter remissrundor, lagrådets synpunkter med mera har nu propositionen ”Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare” lags fram till riksdagen för beslut.
- Totalt har regeringen avsatt 234,5 miljoner från 2023 och framåt för att möjliggöra det nationella professionsprogrammet. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025.
Skolledare i professionsrådet
Torbjörn Hanö
Antal år som rektor/skolledare: 22 år
Arbetar på: Polhemskolan i Lund
Sitter i förbundsstyrelsen sedan och arbetat facklig sedan: I FS sedan 2018, facklig i perioder sedan 90-talet.
Brinner för: Tillitsbaserad styrning och ledning.
Vad är den viktigaste frågan att arbeta med när det gäller rektorernas yrkesutveckling? Att få möjlighet att arbeta med det pedagogiska utvecklingsuppdraget och mindre administrativa arbetsuppgifter.
Vad kan ett nationellt professionsprogram ha för fördelar/nackdelar i jämförelse med idag?
Fördelar: Att fler får tillgång till fortbildning och att fokus ska ligga på undervisningens kvalitet.
Nackdelar: Möjligtvis att det kan bli en toppstyrning och en mall för insatserna i stället för behovsorienterat, men det tänker jag att rådet ser till inte sker, utan att det blir väldigt bra.
Jeanette Kennerfalk
Antal år som rektor/skolledare: 10 år
Arbetar på: Förskolan Trollet Kalmar Kommun
Sitter i förbundsstyrelsen sedan och arbetat facklig sedan:
Sitter nu i förbundsstyrelsen för Sveriges Skolledare. Är även förtroendevald i en lokal styrelse i Kalmar sedan 9 år tillbaka. Har varit fackligt engagerad i Lärarförbundet sedan 2000, bland annat i skolledarnas nationella styrelse i 4 år och som ordförande i lokalavdelningen i Kalmar innan jag blev anställd som rektor.
Brinner för:
Min drivkraft är barnens rätt till utbildning och rätten att varje dag få möta engagerade, kunniga och positiva vuxna som skapar en skola/förskola dit barnen går till och från med lätta steg, nya kunskaper och fina minnen.
Vad är den viktigaste frågan att arbeta med när det gäller rektorernas yrkesutveckling?
Att påverka i villkorsfrågor och professionsfrågor så att alla skolledare får förutsättningar att vara den pedagogiska ledare som eftersträvas.
Vad kan ett nationellt professionsprogram ha för fördelar/nackdelar enligt dig i jämförelse med idag?
Fördelar: Förhoppningsvis kommer ett klokt framtagande och utvecklingen av ett professionsprogram bidra till att rektorer, lärare och förskollärare ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling inom det nationella professionsprogrammet som bidrar till att öka yrkesskickligheten och därigenom också gynna alla barn och elever i Sverige.
Nackdelar: Det är problematiskt att huvudmännens ansvar för kompetensutveckling preciseras för lärare, men inte för rektorer
Peter Westergård
Antal år som rektor/skolledare: 15 år
Arbetar på: Rinnebäcksskolan i Kävlinge
Sitter i förbundsstyrelsen sedan och arbetat facklig sedan:
Arbetat fackligt i mer än 25 år både som lärare och skolledare på olika nivåer i Lärarförbundet. Som skolledare har jag varit med i styrelsen för Lärarförbundet Skolledare under nästan tre mandatperioder. Idag är jag förste vice ordförande i Sveriges Skolledare.
Brinner för: Skolutveckling, att skapa den bästa tänkbara skola för elever, lärare och skolledare. För att skapa en bra skola behövs förutsättningar att kunna arbeta med hela uppdraget. För det krävs resurser, förutsättningar och tillräckligt med ledningsuppdrag för att kunna arbeta med både kunskaps-, värdegrunds-, och arbetsgivaruppdraget.
Vad är den viktigaste frågan att arbeta med när det gäller rektorernas yrkesutveckling?
Skapa lärande organisationer där det pågår skolutveckling på vetenskaplig grund.
Vad kan ett nationellt professionsprogram ha för fördelar/nackdelar enligt dig i jämförelse med idag?
Viktigt att säkerställa kompetensen för skolledare och för lärare på vetenskaplig grund där det finns bra möjligheter för forskningsbaserad skolutveckling.
