Här går många ukrainska elever: "Landar snabbt i klassrummet"

LÄS ÄVEN: När kriget kommer till skolan

Vi möts på rektorn Sandra Stålberts arbetsrum på Kästaskolan en F-6 skola som ligger i Flemingsberg, ett stenkast från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, söder om Stockholm.

Mariia Butynets kom till Sverige från Lviv i Ukraina tillsammans med sina småbröder och mamma förra våren. Pappan var redan i Sverige och arbetade. Mariia började på Kästaskolan strax innan sommaren i fjol.

– Mariia och hennes två små bröder var en av de första eleverna från Ukraina som började på vår skola. Vi är vana att ta emot nyanlända här. Vi har 30 modersmålslärare vilket innebär att vi har elever som talar lika många språk på skolan. Det naturliga blir då att svenskan blir det gemensamma språket, säger Sandra Stålbert.

Det var först svårt i skolan

Tioåriga Mariia Butynets går i fjärde klass och pratar redan bra svenska. Hon är den äldsta av skolans sju elever från Ukraina. Familjen bor i egen lägenhet i Flemingsberg, berättar Mariia. Mamman har också fått arbete här.

 – Först var det svårt i skolan men matematiken är svårare i Ukraina. Nu är det mycket lättare och jag har kompisar både i min klass och i andra fyran. Vi brukar åka på madrasser på skolgården, säger Mariia Butynets.

Det finns en pulkabacke på skolgården. Mariia brukar också gå till skolbiblioteket och låna böcker och hon och hennes mamma lånar också svenska barnböcker på det kommunala biblioteket i centrum för att träna svenska. Hon har läst Pippi.

– Eleverna och lärarna är jättesnälla. De hjälper mig, förstår mig och leker med mig, säger Mariia Butynets.

"Får språkbada i svenska"

Huddinge är en av de tre kommuner där flest nyanlända ukrainare har valt att bosatta sig i Sverige, näst efter storstäderna Stockholm och Malmö (läs mer i faktaruta). Varför så många ukrainare valt att bosätta sig i Huddinge kommun är det svårt att få svar på. Precis som i övriga Sverige har de flesta ukrainare i kommunen ordnat med boende själva, ofta i privata familjer som tagit emot dem.

Även om det finns några språk som är lite större än andra på skolan finns det inte några som dominerar vilket underlättar för svenskan att ta plats som det gemensamma språket.

– På vår skola har vi valt att inkludera alla elever direkt i klasserna för att de ska få språkbada i svenska och lättare få nya kamrater. Våra elever är väldigt välkomnande när det kommer nya elever. Även om man som nyanländ inte kan språket ännu så kan man alltid vara med och sparka fotboll och leka, säger Sandra Stålbert.

Hon berättar att lärarna arbetar mycket med bildstöd på skolan eftersom det hjälper alla elever men underlättar extra mycket för de elever som inte har det svenska språket ännu. Bildstödet ger också eleverna en struktur på dagen när de exempelvis kan se vad dagen ska innehålla via bildstödet.

– Alla barn hos oss har egna datorer från åk 2 och uppåt. De kan använda olika digitala verktyg och Google translate i klassrummet och så har vi Nationalencyklopedin digitalt där de kan växla mellan olika språk om de vill ta reda på något, säger Sandra Stålbert.

Har modersmålslärare i ukrainska

På skolan finns också tillgång till lärare som kan ge studiehandledning på det egna språket. En av modersmålslärarna på skolan talar ukrainska. Det finns också lärare i svenska som andraspråk.

Hur har det då fungerat för de ukrainska barnen på skolan? Sandra Stålbert säger att de flesta barnen som kommit från Ukraina har en god skolbakgrund och att deras skolsystem är ganska likt det svenska. De är också vana vid att använda digitala verktyg.

– Jag kan se att de landar ganska snabbt i klassrummet. De kan läsa och räkna. Det kan jag se är en skillnad mot en del andra barn som kommit som nyanlända till oss som inte haft den skolbakgrunden. Elever från en del andra länder har haft en betydligt tuffare start i skolan, särskilt om de inte har föräldrar som har någon akademisk skolbakgrund, säger Sandra Stålbert.

Samtidig finns det många andra likheter när barn kommer från krigshärjade länder, konstaterar hon.

– De har lämnat hela sin trygghet, sina släktingar, vänner och sin vardag. De som har släkt här har en fördel och kan få stöd och hjälp att komma in i samhället. Men de flesta har inte det och därför är jag så tacksam över att mina lärare är så bra på att ta hand om eleverna och se deras behov, säger Sandra Stålbert.

Fotnot: Huddinge kommunen har cirka 114 500 invånare vilket är ungefär en tredjedel av Malmös befolkning.