Friskolornas riksförbund om höga omsättningen på rektorer
Lönestatistik
Svenska skolledare har en mycket viktig roll att fylla och för att göra yrket mer attraktivt jobbar man gärna tillsammans.
Det beskedet gav Friskolornas riksförbundet när Sveriges Skolledare mötte dem på onsdagen.
Läs alla delar i Tema: Lön för mödan
På onsdagen träffade Sveriges Skolledares två ordförande, Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson, Friskolornas riksförbund ordförande Per-Arne Andersson och förbundets vd Ulla Hamilton. Syftet var att diskutera förutsättningarna för rektorerna inom friskolorna. De lämnade över ett dokument om hur det nya förbundet är organiserat och punkter kring hur man tillsammans ska kunna skapa goda förutsättningar för att göra skolledaryrket mer attraktivt. Dessutom visade de en powerpoint över den nyligen presenterade lönestatistiken.
– Jag tycker det var ett avslappnat, inlyssnande och konstruktivt möte och vi kommer att träffas igen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.
"Krokar gärna arm"
Även Ulla Hamilton såg positivt på mötet.
– Det var intressant att höra om den nya organisationen. Och att skolledarna har en mycket viktig roll att fylla är förstås helt klart. Det finns mycket forskning som visar ledarskapets stora betydelse och där krokar vi gärna arm med Sveriges Skolledare. När det gäller löner uttalar vi oss inte här och den höga rektorsomsättningen som också togs upp tror jag är ett större problem på den kommunala sidan. Hos våra medlemmar hör vi inte att det just det problemet är särskilt omfattande, säger, säger hon.
Inga exakta datum för nya träffar sattes men Ann-Charlotte Gavelin Rydman hoppas att det inte ska dröja alltför länge.
– Vi kommer säkert att träffas igen, men inget är bestämt, konstaterar Ulla Hamilton.
Rektorsomsättningen i siffror
Skolledarenkäten 2022 visade att omsättningen bland rektorer var som störst i vinstdrivande verksamheter, medan rektorer i icke-vinstdrivande verksamheter stannar längst på jobbet.
- Den visade också att hälften av rektorerna inom icke-vinstdrivande skolor hade stannat sex år eller längre på samma tjänst. För vinstdrivande verksamheter var motsvarande siffra lite fler än var fjärde, och för kommunal verksamhet drygt var tredje.
- 38 procent av rektorerna hade arbetat i två år eller kortare tid, för kommunal verksamhet var samma siffra 30 procent och för icke-vinstdrivande 25 procent.
Skolverkets senaste undersökning kring rektorsomsättning från 2020 tittade på rektorerna som tjänstgjorde läsåret 2014/2015 och framåt.
Skolverkets siffror visade att det var vanligare att rektorer i fristående grundskolor var kvar efter tre respektive fem år.
- Efter tre år var nära hälften av rektorerna med enskild huvudman kvar på samma grundskola, jämfört med drygt var tredje rektor som var anställd hos en kommunal huvudman.
- Undersökningen visade att 30 procent av rektorerna med enskild huvudman var kvar efter fem år, jämfört med 20 procent av rektorerna med kommunal huvudman.
- Enligt Skolverkets statistik var det en högre andel gymnasierektorer med kommunal huvudman som kvar efter ett läsår, 73 procent. För enskilda huvudmän gällde det 65 procent av rektorerna.
- Efter tre år var 43 procent av rektorerna med kommunal huvudman kvar på samma skola, och motsvarande siffra för enskilda huvudmän var 36 procent.
- Efter fem år var skillnaden knapp, men visade då att 27 procent av rektorerna med enskild huvudman var kvar på samma skolenhet – och samma siffra var då 25 procent för kommunala huvudmän.
Källa: Skolledarenkäten 2022 och Skolverket
