Skolministern efter lönesiffrorna: "Mer måste göras"
Lönestatistik Huvudmännen behöver göra allt de kan för att attrahera och behålla sina rektorer i skolan. Regeringen ska ta ytterligare steg mot en statlig finansiering av skolan. De beskeden ger skolminister Lotta Edholm (L) till Skolledaren efter att ha tagit del av nya lönestatistiken.
Läs alla delar i Tema: Lön för mödan
Sveriges Skolledares lönestatistik presenterades nyligen, och med det siffror som visar på att skolledare inte kompenseras för det tunga ansvar som jobbet innebär. Just lönefrågor kan Lotta Edholm som minister inte uttala sig om men det finns annat som uppmärksammas i statistiken.
Rektorsomsättningen är mycket hög, på grund av hög arbetsbelastning med mycket övertid och ett för stort antal medarbetare per skolledare. Sveriges Skolledare har i olika sammanhang krävt att huvudmännens, kommunernas och friskolornas ansvar för att ge skolledare nödvändiga förutsättningar för att klara sitt uppdrag bör förtydligas i skollagen. Att en nationell riktlinje införs som begränsar antalet medarbetare per skolledare och att regeringen går vidare med de förslag en statlig utredning har presenterat om ett ökat statligt ansvar för skolväsendet.
"Höga omsättningen bekymmersamt"
Lotta Edholm anger tidsskäl för att inte ställa upp på en intervju med Skolledaren, men svarar på två frågor per mejl om hur hon ser på skolledarnas situation idag.
Hur ser du på en ökad statlig finansiering av skolan som Sveriges Skolledare lyft vid flera tillfällen?
– Först och främst vill jag säga att skolledarna gör ett mycket viktigt arbete i förskolan och skolan. Betydelsen av skolledarnas arbete kan inte underskattas. Det är ingen hemlighet att mitt parti – Liberalerna – skulle vilja förstatliga skolan. Där är vi inte än, men vi tar ytterligare steg i den riktningen under den här regeringen. Jag är stolt över att vi nu tar steg mot en nationell skolpengsnorm, vilket kommer öka den statliga styrningen av finansieringen av svensk skola. Det tror jag kommer att stärka både kvaliteten och likvärdigheten, i hela landet, betydligt.
Rektorsomsättningen i Sverige är mycket hög. Endast knappt hälften av landets rektorer stannar på sitt jobb mer än tre år. En fjärdedel stannar bara ett år eller mindre. I dag har Sveriges OECD:s största omsättning av skolledare. Vad kan regeringen göra för att ändra på den utvecklingen?
– Den höga omsättningen av rektorer är verkligen bekymmersam och det är av högsta vikt att huvudmännen följer denna fråga noga. Just nu pågår flera satsningar, bland annat en rekryteringsutbildning för blivande rektorer, så att lärare och förskollärare som vill söka sig till uppdraget som rektor är bättre förberedda för det, svarar Lotta Edholm.
LÄS ÄVEN: Rektorer: Det här saknar vi i regeringens professionsförslag
Hon lyfter att regeringen presenterat ett nytt nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare.
– Ambitionen är att skapa ett sammanhållet system för kompetensutveckling och säkerställa att det finns ett brett utbud av fortbildningsinsatser av hög kvalitet under hela yrkeslivet. Professionen har länge pekat på att det är något som saknas i dag. Det är också viktigt att rektorer ges bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det gäller inte minst att skapa utrymme för rektorers ledarskap, vilket vi vet är en nyckelfaktor i arbetet med att skapa en väl fungerande skola. Den här regeringen gör också satsningar på ett antal områden där utvecklingsbehoven är stora. Till exempel på fler speciallärare och läromedel. Men även huvudmännen behöver göra allt de kan för att attrahera och behålla rektorer, skriver Lotta Edholm.
