Rektorn vrider och vänder på allt – ändå saknas pengar

Av 126 grundskolor i Stockholm kommer 103 att gå med underskott på sammanlagt 265,9 miljoner kronor. Kraftfulla nedskärningar väntar i verksamheten och än värre kan det bli 2024. Då beräknas utbildningsförvaltningen ha ett underskott på en halv miljard kronor. Femton grundskolor i Stockholm måste tömma sina reserver men måste ändå skära i verksamheten utöver det.

En av de skolorna är Bredängsskolan. Rektor Anna Hoffsten har varit tvungen att använda skolans reserver på 4,5 miljoner och ta bort elva tjänster. Det är elevassistenter, men också en specialpedagog och en administratör, som försvinner.

– Det är klart att det påverkar verksamheten. Elevassistenter stöttar de elever som behöver det mest. Det kan bli problem med studieron och minskad personal ger också påverkan på tryggheten och säkerheten. Lärare får en ökad press på att hinna med, säger hon.

Konsekvenser i vardagen

Elevunderlaget i Bredängsskolan har minskat så Anna Hoffsten har kunnat slå samman ett par klasser, ändå saknas det en och en halv miljoner som hon inte riktigt vet var hon ska hitta. Den ständiga jakten på besparingar får också konsekvenser i vardagen.

– Skolan är byggd på sextiotalet och 2024 ska det bli stambyte. En skräck är något ska gå sönder, till exempel i vårt tillagningskök där vi har ett enormt kokkärl. Det är sådant man tänker på, säger hon.

En stor del av Anna Hoffstens arbetsdagar handlar om ekonomi.

– Vi bollas fram och tillbaka av politiker på både riks- och kommunnivå. De måste börja lyssna mer på professionen. Vi måste också se över finansieringssystemet för skolan. En sak som sticker i ögonen, och som jag håller med om, är att friskolorna har samma skolpeng som kommunala trots att de har mindre ansvar. Så borde det inte vara, så mycket kan jag säga, säger Anna Hoffsten.

Höjd skolpeng räcker inte

Stockholms kommunala skolor finansieras till största delen av en schablonersättning som bestäms av de förtroendevalda politikerna. Den är uppdelad i två delar; en andel som betalas ut per elev, själva skolpengen, och en del som ska finansiera kostnaderna för lokala och övergripande administration.

I budgeten för 2023 höjdes skolpengen med fyra procent men det täcker inte kostnaderna på långa vägar. För samtidigt ökade pensionspålägget för skolanställda, det politiska kravet på friskvårdsbidrag på 5 000 kronor bakades in i skolpengen och inflationen har orsakat högre elkostnader, ökade livsmedelskostnader och höjda räntor. Och nu pekar mycket på att det kan bli ännu värre de kommande åren.

En annan skola som drabbats hårt är Bäckahagens skola. Här satsade rektor Sabine Albertsson under fjolåret stort på undervisningen och eleverna, och använde då fyra miljoner av den sparade fonden på sju miljoner.

I år kommer hon att behöva göra slut på resten och ändå behöva spara ytterligare.

”Det här var inte väntat för fem öre. Vi höll på att bygga en helt ny skola som vi nu måste montera ner igen. Jag har aldrig sett sådana här siffror tidigare. Det man skulle önska från politiken är verkligen lite mindre ryckighet. Det är svårt att bygga en bra skola med sådana här förutsättningar”, säger Sabine Albertsson till DN i en intervju.

Lokalordförande märker av oron

Sveriges Skolledare är mycket bekymrad över utvecklingen.

– Jag kan inte minnas att jag någonsin varit med om den här volymen när det gäller nedskärningar, säger Kjell Sjöberg, ordförande i Sveriges Skolledares lokalavdelning i Stockholm.

– Jag får dagligen förhandlingsframställan från rektorer som vill ha stöd. De tvingas till neddragningar och det kan gälla alla typer av tjänster, som biträdande rektorer, elevassistenter, fritidslärartjänster. Det är ju inte heller meningen att sparade medel ska användas på det här sättet. De ska ge möjlighet till framtida investeringar i verksamheten. Här får skolledarna riva ner det de byggt upp, det är mycket tråkigt, säger han.

Ett annat orosmoln är också vad som händer härnäst.

– Det man verkligen kan oroa sig för är vad som händer 2024 om utvecklingen fortsätter. Då kan det bli än mer allvarliga frågor kring arbetsmiljön i sin helhet för skolledare, säger han.

”Vi har grävt djupt”

Den 16 maj aviserade den rödgröna majoriteten i Stockholm en ny satsning på skolan som ett försök att tillmötesgå de fackliga kraven. Grundskolorna ska få ett extra tillskott på 102 miljoner kronor varav 77 miljoner ska gå till de kommunala skolorna. Ett ljus i mörkret, men exakt vad det innebär är det ingen som vet ännu.

”De extra miljonerna gör ändå någon skillnad för våra skolor. Vi har grävt djupt i kassorna”, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) till tidningen Mitt i Stockholm.

Den politiska oppositionen i Stockholm är inte så imponerad.

– Det här kommer inte att räcka för att hindra att personal försvinner från Stockholms skolor. Det är inte ens hälften av det som behövs, säger Moderaternas gruppledare Christofer Fjellner.

Anna Hoffsten på Bredängsskolan vill ändå känna hopp inför framtiden.

– Det byggs mycket i området, det kommer hit fler familjer. Vi har i stort sett bara behöriga lärare och har lyckats hålla nivån uppe trots nedskärningar. Så det finns förutsättningar men nu måste det till mer resurser, säger Anna Hoffsten.