Sveriges Skolledare efterlyser handlingsplan: ”Om det smäller”

Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på Sveriges Skolledare presenterade slutsatserna i den nya rapporten om ”Säkerhet och krisberedskap i skolan” under en paneldebatt i Almedalen på onsdagen.

Skolledaren.se skrev för några dagar sedan om rapporten som bland annat visar att hälften av Sveriges skolledare saknar tillräckligt stöd från sin arbetsgivare när det gäller säkerhet och krisberedskap. Två av fem skolledare uppger att deras arbetsgivare helt saknar eller har en plan som brister när det gäller säkerhet och krisberedskap. Sämst situation har grundskolan och fritidshemmen.

Skolverket är moderskeppet

Undersökningen visar att skolledarna i de ideella friskolorna uppger att de har en något bättre situation när det gäller stöd än de kommunala skolorna medan svaren från rektorerna i de vinstdrivande friskolorna visar att de får ett betydligt sämre stöd.

Skolverket fick den 1 oktober 2022 i uppdrag att verka som beredskapsmyndighet för skolväsendet.

Maria Elmér, undervisningsråd med ansvar för säkerhet och krisberedskap på Skolverket, konstaterar under paneldebatten att säkerhets och krisberedskapsfrågan är en prioriterad på Skolverket. Myndigheten arbetar för att ta fram träffsäkra och mer adekvata stöd för elever och all personal. Erfarenheterna efter coronapandemin har visat att det har var rörigt för skolledare att få fram information om vilka riktlinjer som gällde under pandemin eftersom fem myndigheter hade delat ansvar och ibland kommit med motstridiga budskap.

– Vi kan fortfarande inte bestämma att skolorna ska göra på ett visst sätt eftersom vi inte är huvudman för skolan. Vi är bara stödjande och rådgivande. Men vi är nu den enda beredskapsmyndigheten och vi kommer att samla materialet från alla andra myndigheter hos oss. Budskapet till skolan är att vi är moderskeppet dit de ska vända sig, säger Maria Elmér.

Tydlighet och handlingskraft

Camilla Asp, överdirektör på MSB, säger att man måste våga fatta beslut i en krissituation även om man får höra att man gjort fel efteråt:

– Vi hör ofta att man söker tydlighet men vi brukar lägga till att det behövs handlingskraft. Man är tvungen att agera i en krissituation, säger Camilla Asp.

Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges Skolledare, konstaterar att även om skolan inte har staten som huvudman så måste skolan vara en nationell angelägenhet vid en krissituation. Det behöver finnas en nationell handlingsplan om det smäller:

– Om det finns risk för exempelvis krig så borde lagstiftningen möjliggöra att huvudmannaskapet för skolan övergår till staten, säger han.

Det skulle möjliggöra att Skolverket kunde agera oavsett huvudman. Matz Nilsson anser att det måste vara en nationell angelägenhet för att alla ska veta vad som händer om en allvarlig krissituation uppstår i Sverige. Han tycker också att det är viktigt att friskolorna involveras och får ta sitt ansvar vid en beredskapssituation.

”Vem tar hand om oss?”

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att utreda vilket beredskapsansvar kommuner och regioner bör ha inför så kallade fredstida kriser och höjd beredskap. Syftet är att öka beredskapen. Uppdraget ska redovisas under våren 2024.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Sveriges Skolledare, förutsätter att även enskilda huvudmän då tas med när det gäller beredskapsansvaret.

En annan viktig fråga som behöver ses över av huvudmännen är att skolledarna omfattas i kris- och säkerhetsplanerna vid en krissituation:

… Vi ska ta hand om andra anställda men vem tar hand om oss i en krissituation. Planerna måste vara till för alla och omfatta alla, säger hon