Skolan som vunnit gastronomipris

– Klart att jag blev överraskad. Vår skola var nominerad i fyra kategorier och jag hoppades våra kockar skulle belönas för deras arbete. Att jag fanns med var mer som en bonus. Men visst är jag både glad och stolt över utmärkelsen men jag vill verkligen inkludera hela vår verksamhet i priset, säger Diana Roik.

 I juryns motivering talas det bland annat om att hon insett den pedagogiska kraften i skolmåltiderna och att hon hellre säger ”ja” än ”nej” till nya projekt.
– Vi försöker jobba med måltiderna utifrån en pedagogiskt synsätt. Att skolrestaurangen är en del av skolan och inte bara ett rum dit man går för att äta.

I konceptet som kökschefen – som ingår i skolledningen – och de övriga tre kockarna och köksbiträdet arbetat fram ingår bland annat att prata om vett och etikett vid matbordet, klimat, miljö och matsvinn. Dessutom ska själva matsalsmiljön vara inbjudande med gott om gröna växter, skyltar vid borden ska förklara vad som ingår i dagens mat, det ska finnas en ”dagens smaksked” och snittar där eleverna uppmanas att våga testa nya smaker.
– Varje fredag har vi också ett speciellt ”chef's table” med lite finare dukning där någon från skolledningen, en kock, två elever och ibland också en hemlig gäst får sitta och prata om maten och ställa frågor till varandra. Det gör att vi får med mer delaktighet och intresse också från eleverna, säger Diana Roik.

Har satsningen på skolmaten medfört ökade kostnader?
– Nej, så är det inte. Det handlar mycket om att planera och minska matsvinnet. Vi har en del på menyn som heter ”andra chansen” där man tar vara på mat som blivit över och skapar en ny rätt. Det är inte så att man talar om ”rester” som blivit över utan innehållet serveras bara på ett annat sätt. Köttfärssås kan exempelvis bli tacogratäng någon dag senare.

I prismotiveringen poängteras också att rektor Diana ”omöjligt kan hålla sig borta från skolrestaurangen”.
– Mitt matintresse har absolut ökat sedan jag kom hit. Kockarna ger mig energi. Det är svårt att hålla sig ifrån köket. Jag brukar gå runt och snacka lite på morgonen. Man hinner avhandla mycket under den stunden. Och ibland får man också rycka in. Är mackorna slut är det bara att kavla upp ärmarna och börja bre nya. Jag känner mig väldigt prestigelös i det avseendet.

Vilken är din favorit på skolmatsmenyn?
– Det är definitivt de vegetariska biffarna som våra kockar gör i en rad olika varianter. De tillsammans med vår salladsbuffé och nybakat bröd är fantastiskt.

Bland övriga vinnare märks ”Årets skolmatsrätt” som blev en frasig pankoöverbakad fisk med ört- och vitlöksmajonnäs som juryn smakade på Norlandia Förskolor Basilikan i Örebro.

 Brinkskolan i Täby utnämndes till ”Årets skolrestaurang” och Almarevägens förskola i Järfälla som fick pris som ”Årets förskolekök”.
– Vi arbetar väldigt mycket med att föra in måltiderna i det vanliga arbetet. Vi pratar hållbarhet, smak och lukt, att använda alla sinnen, säger Caroline Jobén, biträdande rektor vid Almarevägens förskola.
– Maten kan också bli en del i både matematik och svenska. Vi pratar om ord, uttryck och begrepp. Hur beskriver man till exempel hur en potatis smakar? Det är väldigt utvecklande för barnens språk.

Hur kan rektorerna påverka maten i förskolan?
– Genom engagemang och att ge förutsättningar för fortsatt utveckling. Vi hoppas också att vårt pris ska inspirera andra skolor i kommunen, säger Caroline Jobén.

I juryns motivering till förskolepriset talas om ”en förtrollad värld fylld av smaker, dofter, råvaror och att och annat sagoväsen”.
– Vi har både kockmusen Ratita och frysdraken Rimfrost som lämnar spår efter sig i köket och ger barnen uppdrag att lösa en del uppgifter. Det är väldigt uppskattat och ett bra sätt att få in pedagogik även där.

Tidningen Förskolan har även intervjuat Almarevägens ansvariga kock Anna-Karin Ris.