Skolmatskommissionen: Rektor viktig för bättre skollunch
Skolmatskommissionen arbetar bland annat för att minska ojämlikheten mellan skolor när det gäller hälsosam och näringsrik skollunch. Foto: Adobe Stock
Skolmat En ny satsning på bättre skolmat, Skolmatskommissionen, lanserades i veckan. Kommissionens uppgift är att lämna förslag på insatser som gör att fler skolbarn får ta del av en hälsosam och näringsriktig kost i skolan.
Utvecklingen går åt fel håll och skolmaten spelar stor roll för barns näringsintag. Men förutsättningarna har på flera sätt förändrats och vi ser att det behövs insatser för att skolmaten ska leva upp till kraven. Det säger Kajsa Asp, som är den nylanserade Skolmatskommissionens generalsekreterare.
– Tecknen på ohälsosamma matvanor är många. I familjer med låg inkomstgrad och utbildningsnivå är det vanligare, till exempel med övervikt och fetma. Vi vet också att var tredje svensk tonårstjej har tecken på järnbrist och att hälften av landets 13-17-åringar inte äter frukost varje dag.
Rektors engagemang viktigt
Susanne Arvidsson, Skolmatskommissionens ordförande och docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, talar om ett ojämlikt samhälle och menar att det är ett lotteri var man bor och i vilken skola man går.
Ett av skolmatskommissionens uppdrag är att undersöka om kommunerna överhuvudtaget kan få ihop ekonomin som det ser ut nu. Skolmatskommissionens slutrapport presenteras under första kvartalet 2024.
Fredrik Eriksson, krögare och kock, sa att Skolmatskommissionen även ska se över kunskapsläget i skolorna. Han har själv coachat flera skolor under sin karriär. Fredrik poängterade vikten av rektorns, lärarnas och måtidspersonalens engagemang i frågan.
Skolmatskommissionen är en oberoende kommission finansierad av LRF Mjölk.
Skolmatskommissionens uppdrag
- Undersöka om måltiderna i skolan bör täcka en större andel av energi- och näringsintaget än Livsmedelsverkets rekommendation.
- Undersöka hur mycket av den rekommenderade energin och näringen som elever i förskola och skola får i sig idag, samt varifrån detta kommer (skolmat, restaurangmat, utrymmesmat…)
- Identifiera möjligheter och utmaningar med daglig och skattefinansierade skolmåltider – utöver skollunch – i alla skolor i Sverige
- Identifiera ett eventuellt behov av en skolmatspeng samt
- Undersöka om riktlinjer för mat i skola och förskola är tillräckligt tydlig för att kostchefer ska kunna möta dem utifrån ett samhällsekonomiskt och folkhälsomässigt perspektiv på kort och lång sikt.
