Debatt i Almedalen: Politiker, lyssna på din rektor!

Den bakgrund som presenterades av arrangörerna Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund är att Skolverket fått i uppdrag att utarbeta ett nationellt kvalitetssystem med målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Det här ska ligga till grund för återkommande kvalitetsdialoger med alla skolhuvudmän i samarbete mellan Skolverket och SPSM. Förändringarna ska bidra till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i svensk skola. Skolmyndigheterna ska också etablera regionala kontor på ett antal platser i landet för att kunna ha en tätare, regelbunden och nära dialog med skolans huvudmän.

Riksdagsledamoten Linus Sköld (S) fick frågan hur han ser på kvalitetsdialogerna från riksdagsmajoritetens sida.

– Vi behöver åstadkomma en förändrad roll för staten. Nu ägnar sig staten ganska mycket åt misstro och kontroll genom Skolinspektionen. Staten behöver ta en mer stödjande och utvecklande roll. Den här reformen är ett led i det. Det kan bli kortare avstånd mellan Skolverket och huvudman och mellan huvudman och rektor.

Närmar sig huvudmännen

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare, menar att förändringana kan leda till ökad tillit:

– Som instrument är kvalitetsdialogerna intressanta, att man från statligt håll närmar sig huvudmännen vilket kan leda till mer tillit i systemet.

Men det finns många andra problem som behöver lösas, betonade hon, och nämnde bland annat minskad likvärdighet, boendesegregation, friskolesystemet, skolvalet, kunskapsmålen och finansieringssystemet.

– Det vi rektorer saknar är ofta förutsättningarna för kvalitetsarbete. Till exempel att ta reda på varför omsättningen av rektorer och lärare är så stor. Ta reda på varför de slutar och följ upp en skolledares arbetstid, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Bygg på det lokala

Om förändringarna kommer att underlätta för rektorerna att nå målet att ge alla elever en likvärdig utbildning var en fråga som Monica Sonde, avdelningschef på SKR, fick svara på.

– Rent generellt har jag inte en övertro på att kvalitetsindikatorer och dialoger var tredje år påverkar likvärdigheten. Jag skulle vilja se mindre huvudmän, små kommuner eller små fristående huvudmän. Stimulera samarbete bland annat för kompetensutveckling av rektorer. Bygg på det lokala, sa hon.

Rädd att mäta för mycket

Daniel Söderberg, förste vice ordförande för Sveriges Skolledarförbund svarade på frågan om det nya styrsystemet innebär ett dubbelkommando med ytterligare en styrning vid sidan av?

– Det finns ju ett talesätt att ju fler kockar desto sämre. Men inget system blir bättre än dess användare. Samtidigt är jag lite rädd för att mäta för mycket. Grundproblemet är att vi har så stor variation på förutsättningar i vårt avlånga land. I dag är det skatteunderlaget som avgör hur mycket huvudmannen kan satsa på skolan. Indikatorerna kan hjälpa till att synliggöra problemen men frågan är sen vad man kan göra åt det.

– Staten behöver kliva in och jämna ut skillnader mellan resurser för olika skolor, kommenterade Linus Sköld (S).

Är ett systemfel

Ann-Charlotte Gavelin Rydman förväntade sig sådana initiativ:

– Det förväntar vi oss att det ska ske efter valet oavsett vilka som blir valda. Det är ett systemfel i dag. Vi behöver också skolpolitiker och huvudmän som lyssnar på sina rektorer lokalt. Vi rektorer behöver också använda vårt friutrymme. Dra vårt rektorskort och ställa krav på att få våra förutsättningar. Och vi behöver fler nationella riktlinjer till exempel på antalet medarbetare.

Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, talade om deras roll i det nationella kvalitetssystemet:

– Rektorerna i den enskilda skolan kommer nog att möta fler skolinspektioner. Kvalitetsdialogerna är huvudmannens sak som sedan får prata med rektorerna.

Någon företrädare från Skolverket kunde inte delta i debatten i Almedalen.