Regeringen ger direktiv till nationell skolpengsnorm

I dag väntas regeringen fatta beslut om direktiven till en ny utredning om en nationell skolpengsnorm för fristående skolor.

Genom den hoppas regeringen komma till rätta med dagens kritiserade ersättningssystem till friskolorna. I de delar av direktiven som Skolledaren fått ta del av konstateras det att: ”Dagens system riskerar att leda till omotiverat höga kostnader av kommunens skolverksamhet”.

”Friskolorna blir överkompenserade”

Dagens Nyheter var först med att rapportera om regeringens förslag att en ny utredning ska tillsättas. Lotta Edholm säger till DN att skälet till att dagens system är orättvist bland annat beror på att kommuner alltid måste ha en beredskap för att ta emot alla elever i de kommunala skolorna, vilket är en kostnad som friskolorna inte har. Friskolorna blir därmed överkompenserade, anser hon.

Ett annat problem som hon ser med dagens ersättning till friskolorna är att de i många kommuner är kostnadsdrivande. ”Det är inte kostnadseffektivt,” säger Lotta Edholm till DN.

Ersättningen till friskolorna beräknas idag av kommunerna utifrån en genomsnittskostnad för deras egna elever. Det är ett system som kritiserats under lång tid för att missgynna elever i kommunala skolor. Riksrevisionen och Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan har bland annat uppmärksammat problemen med dagens system.

Friskolor blir kostnadsdrivande

I direktiven till utredningen står att Riksrevisionen påpekat att enskilda huvudmän, med dagens finansieringssystem tilldelas resurser för ett ansvar som de inte har.

Kommuner kan inte fylla alla platser på sina skolor eftersom de behöver ha beredskap att ta emot elever om Skolinspektionen exempelvis hastigt drar in tillståndet för en fristående skola eller om det flyttar in elever till kommunen.

Ett annat problem som uppmärksammats av bland annat Riksrevisionen är att en friskola som etablerar sig i en kommun kan bli kostnadsdrivande på grund av hur finansieringssystemet är konstruerat.

Problemet är att grundbeloppet som betalas ut inte tar hänsyn till att kostnaderna i en skola till stor del består av fasta kostnader för lokaler och löner som inte kan påverkas över en natt om en elev byter skola. Om en friskola etablerar sig i en kommun och kommunen snabbt tappar elever i en eller flera kommunala skolor på grund av att elever byter till friskolan så har de kommunala skolorna kvar merparten av sina fasta kostnader eftersom det tar tid att anpassa kostnaderna. Utbildningskostnaderna ökar då per elev, trots att antalet folkbokförda elever i kommunen inte har förändrats.

Kommunen måste betala ut den ny högre ersättningen även till den nya friskolan och övriga friskolor i kommunen, trots att det är kommunen som fått ökade kostnader och inte friskolorna. 

Enligt direktiven till utredningen finns det därför flera skäl att separera finansieringen för enskilda huvudmän från kommunernas tilldelning till de egna verksamheterna.

Nationell norm mer korrekt

Ylva Skogberg, pressansvarig på Friskolornas riksförbund säger till Skolledaren att man inte vill kommentera regeringens förslag innan de har läst direktiven till utredningen i sin helhet. Enligt Utbildningsdepartementet ska Lotta Edholm presentera direktiven till utredaren på en presskonferens den 3:e november. Utredaren kommer då också att medverka.

I direktivet står att en nationell skolpengsnorm får en starkare koppling till de faktiska kostnader som friskolor har för till exempel undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokaler. Det menar man ska ge en mer korrekt ersättning till friskolorna än dagens ersättning som bara speglar de kommunala huvudmännens kostnader. Man anser att det också kan ge ett mer förutsägbart och transparent system.

Det innebär alltså att staten ska räkna ut en norm, en lägstanivå, men det blir inte ett skolpengsbelopp utan flera. Beloppen föreslås förändras bland annat utifrån de kostnader som påverkas utifrån var en skola etablerat sig. Kommuner ska dock kunna betala ut en högre ersättning än den statliga skolpengsnormen till de fristående skolorna i kommunerna om de vill göra satsningar i både kommunala och fristående skolor.

Nationell skolpengsnorm för alla

Matz Nilsson konstaterar att en viktig grundprincip är att skolhuvudmännen ska ha betalt för de kostnader de har och inget annat.

– En annan viktig förutsättning är att landets elever måste få finansiering utifrån sina förutsättningar och behov utifrån de socioekonomiska kriterier som skolkommissionen lyfte fram, säger han.

För att skapa en likvärdig skola för alla elever räcker det därför inte att skapa en nationell skolpengsnorm bara för friskolor, menar han. De kommunala skolorna behöver också finansieras utifrån en nationell skolpeng för att uppnå likvärdiga förutsättningar.

Matz Nilsson förklarar att den kommunala grundskolan i dag finansieras till 80 procent av kommunerna och 20 procent av staten. Sveriges 290 kommuner har väldigt olika förutsättningar att finansiera skolan beroende på vilka som bor i kommunen och andra specifika förutsättningar. Matz Nilsson anser inte att statens försök att kompensera för detta via exempelvis likvärdighetsbidrag och andra utjämnande bidrag har varit tillräckliga.

– Det gäller nu att riksdagen tar sitt ansvar för helheten i den svenska skolan och röstar för en nationell skolpeng som omfattar hela skolan och inte en del av finansieringen. Annars finns det en fara för att vi inte får någon förändring överhuvudtaget i den svenska skolan, säger han.