Skolan mindre viktig för de svenska väljarna

Det som i första hand ändrat dagordningen är att brottsligheten för första gången sedan undersökningen startade nu ligger på den absoluta förstaplatsen. 41 procent av de tillfrågade uppger att brottsfrågor är ett av de viktigaste samhällsproblemen och politiska frågorna i Sverige idag.
– De gängkriminella och alla skjutningar har varit i fokus. Då tas det upp av politikerna och media domineras av de frågorna. Det innebär att väljarnas intresse styrs av det. Att det följer varandra är något som är tydligt och det var sett tidigare också, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

2014 var det sjunkande resultatet för den svenska skolan i Pisa-undersökningen den fråga som hade all uppmärksamhet. Följaktligen blev skola och utbildning då den allra viktigaste frågan för de svenska väljarna.
– Det kallades till och med Pisavalet av många, säger han.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson är det ofta inte särskilt stora skillnaden mellan unga, gamla, kvinnor och män. De flesta befolkningsgrupper har ungefär samma prioriteringar när det handlar om viktiga samhällsfrågor.

När det gäller skolan finns det ändå ett par intressanta noteringar i kanten.
– De som själva har en högre utbildning tycker att det är viktigt att andra också ska få det. Intressant är också att många pensionärer tycker att skola och utbildning är viktigare än att höja pensionerna Många äldre är altruister, de tänker på sina barn och barnbarn mer än sig själva, säger han.

Allmän otrygghet

Nu är ändå brottsligheten den viktigaste frågan för väljarna enligt undersökningen. Även i skolans värld har brottslighet uppmärksammats den senaste tiden. En rad skolattacker har inträffat, hot och våld mot lärare och rektorer har blivit allt vanligare. Har det påverkat på något sätt?
– Nja, jag tror inte väljarna ser det i första hand som en skolfråga. Det speglar nog mer oron och den otrygghet man känner inför brottsutvecklingen i allmänhet, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

På andra plats bland väljarnas viktigaste frågor finns sjukvården med 33 procent omnämnanden. Den har de senaste decennierna tillhör de viktigaste frågorna i varje val.

På tredje platsen återfinns en annan nykomling på topplistan inför svenska val: Invandring och integrationsfrågor nämns av 31 procent. Fram tills valet 2014 brukade inte migrationsfrågor vara bland de viktigaste frågorna för breda väljargrupper.

På fjärde plats finns klimat och miljö. Intressant att notera är att man får gå tillbaka till perioden1988-1992 för att se miljöfrågan i topp tre.

Och så då skolan på femte plats med 24 procent.

Frågor som varit viktigare tidigare – som arbetslöshet/arbetsmarknad och Sveriges ekonomi tycks inte bekymra väljarna nämnvärt.

Det är med andra ord en annorlunda valrörelse men att döma av alla möjliga och omöjliga opinionsundersökningar som presenteras i en obruten följd dag efter dag så kan väljarnas inriktning ändras snabbt. En dryg vecka kvar så kanske kan skolfrågan kan komma upp på dagordningen igen. Det finns mycket som lyfts fram och flera utspel har gjorts under valrörelsen. Som handlar om olika lösningar för att få ökad studiero, vinstuttag, religiösa friskolor, kösystem, skolpengens storlek med mera. Här finns starka skiljelinjer mellan de politiska partierna. Frågan är vilken betydelse det får när väljarna gör sitt val.