Skolministern på besök: "Huvudmännen behöver se över rektorns arbetsvillkor”
Skolminister Lotta Edholm kom till Sveriges Skolledares förbundsråd och samtalade med det fyrtiotalet församlade kring de stora utmaningarna för skolledare just nu. Foto: Tomas Bergqvist
Skolpolitik Skolminister Lotta Edholm (L) lyfte tre områden när hon besökte Sveriges Skolledares förbundsråd: kunskapsresultaten, ordning och reda samt finansieringen av den svenska skolan. ”Att omsättningen av rektorer ökar är jättedåligt för svensk skola. Det behövs att huvudmännen ser över rektorernas arbetsvillkor”.
Det första skolminister Lotta Edholm slog fast när hon på tisdagen talade inför de runt fyrtio skolledarna som samlats till Sveriges Skolledares förbundsråd, var skolledarnas betydelse för svensk skola:
– Ledarskapet är helt avgörande för att skapa en bra skola.
Samtidigt ansåg hon att skolan, och då i synnerhet eleverna, brottas med otydliga ämnesplaner och kursplaner samt mål som är svåra att uppnå för eleverna. Och ett betygssystem som inte är byggt utifrån hur barns hjärnor utvecklas.
Hon poängterade att det måste bli mindre fokus på att elever ska söka egen kunskap innan de är redo för det. Ministern kommer därför tillsätta en ny utredning kring barns inlärning med ett ökat fokus på baskunskaper.
I dagsläget har regeringen valt att satsa på att skolhuvudmän ska kunna anställa fler speciallärare, erbjuda lovskola redan i lågstadiet och att kunna skapa mindre specialklasser. Skolhuvudmän erbjuds även stöd till läromedelsinköp och till sommaren 2025 vill regeringen se bemannade skolbibliotek.
Läsningen är en stor utmaning
Lotta Edholm konstaterade att 20 procent av Sveriges 10-åringar inte kan läsa ordentligt i dag och att de barnen har en rejäl uppförsbacke både i skolan och som människor.
– Det här är en riktigt, riktigt stor utmaning och vi måste se till att förbättra läsningen, sade hon.
Hon passade på att rikta en känga mot digitaliseringen av den svenska skolan. Hon menade att den på sina håll hade införts på ett ogenomtänkt sätt och trängt ut böcker och läsning. Skolverkets nya förslag till digitaliseringsstrategi, som hon i dagsläget har valt att stoppa i ”byrålådan”, menade hon är ett typexempel på när skolan används för att tjäna ett annat syfte än sitt eget, som att exempelvis uppfylla digitaliseringen i samhället.
Några besked om en ny eller omarbetad digitaliseringsstrategi lämnade skolministern inte. Hon rådde dock rektorerna att läsa remissvaren som lämnats på digitaliseringstrategin och då i synnerhet de som lämnats av Karolinska institutets och Lunds universitet.
– Det är ord och inga visor, sade hon.
En förändrad syn behövs
När det gäller hot och våld i skolan så konstaterade hon att alla kurvor går åt fel håll och att hoten och våldet mer än fördubblats på 10 år i skolan.
Hon hoppades att den nya utredningen om trygghet och studiero, som regeringen tillsatt dagen innan, ska ge rektorer och lärare bättre verktyg och lagstiftad rätt att agera.
Hon säger att det också behövs en kulturförändring i synen kring den enskilda elevens rättigheter kontra kollektivets.
– Där har den enskildas rättigheter vägt över för tungt på bekostnad av andra elevers. Skollagen signalerar också att alla ska anpassa sig efter den enskilda. Många föräldrar förstår inte att skolan är en kollektiv verksamhet där även deras lille Pelle måste inordna sig, säger hon.
En rektor ska ha möjligheter att flytta en elev som inte fungerar i ett större sammanhang i en vanlig klass till en mindre undervisningsgrupp, akutskola eller en annan skola när det behövs. Det är en fråga som ska avgöras av professionen och inte av föräldrar eller elever, anser Lotta Edholm.
"Ställ inte läroböcker mot digitalisering"
Förbundsordförande Matz Nilsson i Sveriges Skolledare, välkomnade att regeringen nu ser över finansieringen av svensk skola och en nationell skolpeng och lovade att förbundet kommer att komma med flera inspel under året som kommer.
– Vi vet att det inte finns en majoritet i riksdagen för en helstatlig finansiering som vi efterlyser, men vi ser detta som ett steg på vägen, säger han.
Han var dock kritisk till att ministern ställde läroböcker mot digitaliseringen:
– Det ena utesluter inte det andra. Det har blivit en för polariserad debatt i den här frågan som inte gynnar svensk skola, sade han.
Han poängterade också att bemannade skolbibliotek är viktiga men konstaterade att rektorerna är oroliga över hur man ska hitta utbildade skolbibliotekarier som är en brist. Han undrade därför om regeringen kommer att tillåta någon form av hybridlösningar.
Lotta Edholm svarade att det nog blir den typen av lösningar plus att man får bygga ut utbildningen för skolbibliotekarier.
Stort problem med omsättningen av rektorer
Frågan om den stora omsättningen av rektorer på Sveriges skolor kom också upp på bordet. Skolministern såg det som ett stort problem:
– Att omsättningen av rektorer ökar är jättedåligt för svensk skola. Det behövs att huvudmännen ser över rektorernas arbetsvillkor. Jag skulle vilja tillsätta en utredning men vågar inte utlova det i dagsläget då det är ”kö” på utredningar, svarade Lotta Edholm.
Förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman konstaterade att det krävs att skolledarna får både mandat i sin yrkesroll men också möjligheter och förutsättningar att sköta sitt arbete annars kommer man inte få bukt med omsättningen av skolledare.
– Skolledarna måste få ett hållbart yrkesliv över tid. Vi vet att, med den kompetensbrist vi har i skolan i dag, så tittar lärare på hur länge en skolledare varit plats innan de söker en tjänst på en skola, sade hon.
