”Staten måste stärka sitt ansvar för skolan – det är akut”

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare, Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef för Sveriges Skolledare och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledare. Foto: Oskar Omne/Terri Lindholm

Det finns stora brister i styrningen av svensk skola. Staten behöver stärka sitt ansvar över skolan - och det är akut. Det är kärnan i Sveriges Skolledares remissvar till utredningen ”Statens ansvar för skolan”.

LÄS ÄVEN: Här är nya visionen för förbundet

Remissvaret skickades in i veckan, där Sveriges Skolledare konstaterar att förutsättningarna att bedriva skolverksamhet skiljer sig markant åt mellan olika kommuner. Skillnaden mellan de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna och det nationella uppdraget som rektorer förväntas leva upp till i de nationella styrdokumenten går inte ihop trots att många rektorer utför ”storverk” varje dag, skriver man.

– Oklara ansvarsförhållanden mellan stat och kommun har lett till bristande likvärdighet som eleverna betalar priset för, säger Matz Nilsson, en av de båda förbundsordförandena för Sveriges Skolledare i ett uttalande. 

Endast sju procent av rektorerna i förskolan hade tillräckligt med resurser att utföra sitt uppdrag och tolv procent i grundskolan. Det visade dåvarande Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät från 2020 vilken görs vart tredje år. Det kommer att göras en ny medlemsenkät under våren i år.

Måste förändras från grunden

I den statliga utredningen ”Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” målar den statliga utredaren Thomas Persson upp en problembild av ett dysfunktionellt skolväsende som behöver förändras från grunden. Sveriges Skolledare delar den bilden skriver man i remissen.

Man lyfter upp att det finns svagheter och skevheter i systemet som sammantaget leder till en ohållbar situation som politikerna inte längre kan blunda för, där exempelvis skolsegregationen och svårigheter att rekrytera personal bara fortsätter att öka.

Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef hos Sveriges Skolledare, har skrivit remissvaret utifrån en enad förbundsstyrelse som förordar att politikerna nu behöver komma till skott och påbörja arbetet med ett förstatligande och inte gräva ned frågan i ytterligare en utredning.

"Lång färd"

Den statliga utredaren föreslår två alternativ där det första alternativet beskriver ett fullständigt förstatligande där staten övertar huvudmannaskapet för skolan. I alternativ två förstärker staten sitt ansvar utan att ta över huvudmannaskapet från kommunerna.

Sveriges Skolledare föreslår att man startar i alternativ två för att sedan växla upp till alternativ ett.

– Det gäller att påbörja resan även om det är en lång färd för detta så är det ingen ny kunskap som utredningen visar. Frågan har stötts och blötts sedan Pisa 2012 då vi såg att den svenska skolan var på väg åt helt fel håll. Sedan har de statliga utredningarna avlöst varandra. Man har kommit till samma slutsats om och om igen att skolsystemet inte funkar och den bilden har också rektorer och lärare, säger Lena Linnerborg.

Hon säger att även om varje utredning kommit lite längre och tillfört någon pusselbit så är slutsatserna i stort sett desamma som från 2015 års Skolkommission.

"Partiöverskridande överenskommelser"

Utredaren Thomas Persson har konstaterat att ett förstatligande av skolan kommer att ta lång tid.

– Vi inser att en reform av denna dignitet är komplicerad och kommer att ta tid men det är en tid som landets elever inte har. Vi förordar ett fullständigt förstatligande men till dess det är genomfört anser vi att regeringen kan arbeta efter det mindre långtgående förslaget, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, den andra av Sveriges Skolledares förbundsordföranden.

Lena Linnerborg anser att skolan inte lämpar sig som arena för politiska slagträn eftersom det påverkar elevernas framtid. Politikerna behöver samlas runt en gemensam målbild. För att komma till rätta med de brister som påvisats i skolsystemet behöver även de skolaktörer som av olika skäl argumenterar för att förändringarna inte ska ske avkrävas alternativa lösningar.

– Politikerna behöver hitta partiöverskridande överenskommelser för skolan på samma sätt som man gjort för försvarsbeslut. För om man bestämmer sig för att inte göra någonting så är det också ett val. Då måste de som väljer att inte agera också motivera vad som är så bra med dagens system och stå till svars för att de väljer att ha det kvar, säger Lena Linnerborg.