Kvalitetsstöd dras ned efter besparingar
Skolutveckling
Efter regeringens besparingar på Skolverket – nu ser myndigheten över omfattningen av stödet som är tänkt att öka kvaliteten i skolan.
– Planen var att vi skulle erbjuda 500 skolhuvudmän kvalitetsdialoger under 2023 men jag kan inte säga i dag hur många vi kommer klara av, säger Tommy Lagergren, chef för skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.
Under 2023 hade Skolverket planerat att öppna nya regionala kontor i Umeå, Växjö, Gävle och Örebro. Tio nya medarbetare skulle anställas och 500 kvalitetsdialoger skulle genomföras med både kommunala och fristående skolhuvudmän tillsammans med specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nu bromsar Skolverket utbyggnaden av de regionala kontoren och anställningarna samt ser över hur många huvudmän som ska erbjudas kvalitetsdialoger och hur ofta det ska ske.
Sammanlagt finns totalt 2 800 skolhuvudmän som ska erbjudas kvalitetsdialoger varav 290 är kommunala och övriga är fristående huvudmän för skolor och förskolor.
– Vi genomförde 100 kvalitetsdialoger under hösten och öppnade fyra regionala kontor i Luleå, Härnösand, Solna och Malmö med totalt 21 medarbetare. Under våren är ytterligare 100 skolhuvudmän inbjudna att delta i kvalitetsdialoger. Vi förbereder för fler men hur stort antal det blir vågar jag inte säga, säger Tommy Lagergren.
Uppdraget kvarstår - men pengarna krymper
Regeringens anslag till kvalitetsdialoger har minskats med 61 miljoner under 2023 och neddragningen väntas bli 85 miljoner 2024. Uppdraget från regeringen att genomföra kvalitetsdialoger kvarstår.
Miljonerna som skulle gått till Skolverkets stöd till kvalitetsdialoger för att öka kvaliteten och likvärdigheten i skolor och förskolor har regeringen valt att omfördela till den internationella forskningsanläggningen ESS i Lund.
Dialogsamtalen sker i olika steg. Först bjuds den politiska ledningen och oftast skolchefen in från skolhuvudmannen för att tillsammans med andra huvudmän få information i grupp om vilka framgångsfaktorer som finns för att skapa en god kvalitet. Man får också information om vilka nationella målsättningar politikerna har och vilka kvalitetssystem som finns.
Efter det avgör skolhuvudmännen om de vill gå vidare och få mer individuellt stöd utifrån de specifika problem och utmaningar som finns i den egna verksamheten.
– Skolhuvudmännen avgör hur de vill arbeta vidare och med vad. De avgör också vilka som involveras i det arbetet och om de exempelvis har med sig ett antal rektorer eller andra i arbetet. Vi ger också en bild av vad vi uppfattar som särskilda utmaningar för skolhuvudmännen i skolsystemet, säger Tommy Lagergren.
Han säger att Skolverket kan koppla ihop olika skolhuvudmän med liknande utmaningar i olika nätverk. Man erbjuder också olika aktiviteter som läslyft, matematiklyft eller andra insatser som behövs för att förbättra kvaliteten. Kvalitetsdialogerna ger också Skolverket viktig kunskap om vilka problemskolhuvudmännen har.
Det ger Skolverket möjligheter att utveckla verksamheten och ta fram nya stödmaterial till skolhuvudmännen.
