Tema Skolplattformarna: Ökade arbetsbördan istället för tvärtom
Startuppslaget till Tema Skolplattformar i nr7-2023 av Skolledaren. Illustration: Johan Thörnqvist
Tema I nya numret av Skolledaren gör vi en djupdykning i de digitala skolplattformarna och smarta it-systemen som skulle underlätta skolledares och lärares dokumentationsbörda. Arbetet skulle gå som en dans – i stället föll det pladask. I Stockholm finns kanske det värsta haveriet, i Kramfors kanske den bästa lösningen. Nu efterlyser allt fler en gemensam nationell plattform.
Det var i slutet av 1990-talet som digitala lärplattformar började dyka upp inom den svenska skolan. För precis tio år sedan lanserade Stockholms stad Skolplattformen med visionen ”att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”, som det stod i pressmeddelandet.
Syftet med plattformarna var ända från start att underlätta och effektivisera arbetet för skolledare och lärare. Men i backspegeln har det i många delar handlat om ett haveri som snarare ökat än minskat arbetsbördan, även om det också finns ljusglimtar.
I år skriver vi 2023 och frågan är om vi – trots många miljarder kronor, otaliga politiska utspel och oräkneligt med nedlagd tid – kommit så mycket längre?
Nyligen tecknade Stockholms stad ett nytt avtal och förnyar förhoppningarna om ett fungerande system.
Involvera skolledaren i plattformsfrågan
Sveriges Skolledare har föreslagit att ett nationellt informationssystem ska införas. I Finland finns ett system, Wilma, som kan ses som förebild – även om inte heller den plattformen gått helt fri från kritik.
– Det allra viktigaste i det sammanhanget är att skolledares perspektiv tas tillvara. Det är vi som ser vilka behov som finns och vi som måste involveras. Här har det funnits brister, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, och fortsätter:
– Kompatibilitet är en annan faktor. Det är oerhört viktigt att systemen talar med varandra. Och att det bara ska behövas ett single sign on där man tar hänsyn till olika behörighetsgrader. I dag är det mycket tidskrävande bara att logga in och logga ut.
Sveriges Skolledare har föreslagit att ett nationellt informationssystem ska införas.
”Större statligt ansvar”
Sveriges skolminister Lotta Edholm är inne på att staten ska ta ett större ansvar för it-infrastrukturen. ”Det är ingen hemlighet att jag och mitt parti Liberalerna tycker att staten borde ta ett mycket större ansvar för skolan. Det hade löst många problem och förenklat även denna utmaning. Det pågår ett arbete just nu på utbildningsdepartementet om hur staten på bästa sätt ska kunna hjälpa och bistå huvudmännen kring it-infrastrukturen i skolan”, skriver Lotta Edholm i ett mejlsvar till Skolledaren.
Hon är också bekymrad över att det som skulle bli en avlastning snarare blev en ytterligare belastning.
”Lärarnas och rektorernas tid är dyrbar och måste värderas högre. Det är helt bedrövligt om nya it-lösningar som var tänkt att avlasta skolpersonal i själva verket har förvärrat deras arbetsbörda. Som skolminister var det den första utredningen jag tillsatte: hur lärarnas administrativa börda ska minska. Jag ser mycket fram emot utredaren Bo Janssons skarpa förslag på området.”
Skolledaren har bett henne utveckla vad arbetet med att bistå huvudmännen innebär mer konkret men skolministern har inte återkommit.
SKR erbjuder stöd och vägledning
Mikael Svensson på Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att frågan om ett nationellt program inte är på tapeten hos dem just nu.
– Vi tror på att staten kan stödja huvudmännen, kanske med hjälp om vad som ska administreras, vilka standarder som ska gälla och sådant. Det är viktigt att säga att vi i grunden tror mycket på digitaliseringen och att det kan underlätta arbetsbördan.
SKR som organisation har inga färdiga lösningar men erbjuder kommunerna stöd och vägledning.
– Vi har Adda som är ett kompetensforum för digital mognad och där man kan få hjälp med det som rör digitalisering och omställning. Här kan man också få råd om hur man skriver ramavtal och gör upphandlingar, säger Mikael Svensson.
Skolministern är självkritisk
Stockholm är kanske det mesta flagranta exemplet på icke-fungerande skolplattform. Skolminister Lotta Edholm var skolborgarråd 2012 när Skolplattformen i Stockholm sjösattes. Efter stark kritik från elever, föräldrar, lärare och skolledare lades plattformen ner tidigare i år. Ett system som kostat en miljard och snarare ökat arbetsbördan än minskat den för skolledare och lärare.
I dag är Lotta Edholm självkritisk.
– Skolplattformen i Stockholm var ett stort misslyckande. Liberalerna begärde en oberoende genomlysning som visade flera mycket allvarliga brister. Det är bara att konstatera att Stockholms stad vid tillfället inte hade kompetens nog för denna typ av upphandling. Jag har självklart ett politiskt ansvar här och har dragit flera viktiga lärdomar från processen, svarar Lotta Edholm.
Fler digitala lösningar nu
I valet 2022 tog S i koalition med V och MP över makten i Stockholm. Emilia Bjuggren (S) är skolborgarråd i Stockholm.
– När Skolplattformen togs fram gjordes bedömningen att det inte fanns några andra tillgängliga lösningar som motsvarade de stora behov Stockholm hade. Mycket har hänt på området dessa år. Dels har förvaltningens egen kompetens på it-området stärkts och man har i dag inte samma behov av extern kompetens. Det andra är att det nu finns många fler digitala lösningar som motsvarar skolans behov. Jag är glad att vi nu ser framåt för att hitta nya, bättre lösningar.
Plattformarna skulle effektivisera arbetet och förbättra kommunikationen mellan skolledare, lärare, elever och vårdnadshavare. I stället tycker många att det har blivit krångligare och arbetsbelastningen högre. Hur ser du på det?
– Det är jätteviktigt att de digitala verktygen fungerar som stöd för personal, elever och vårdnadshavare. De ska inte skapa merarbete eller krångel. När Stockholms stad tog fram kravprofilen för upphandlingen av den nya skolplattformen la vi därför stor vikt vid de användarundersökningar som gjordes, inte minst hos lärare och övrig skolpersonal, men också hos elever och vårdnadshavare. När staden utvärderade de olika anbuden var deras svar också viktiga för vilken lösning man valde, svarar Emilia Bjuggren.
Regeringen har skickat ut en ny version av Skolverkets digitaliseringsstrategi, där den snabba och omfattande digitaliseringen ifrågasätts ur pedagogisk synvinkel. Har det funnits liknande problem när det gäller de administrativa systemen?
– Jag tycker det är bra att vuxenvärlden och vi beslutsfattare har en nykter inställning till den snabba digitaliseringen och vågar pröva gamla sanningar. Men med det sagt vet vi också att de digitala verktygen betyder mycket för många elever, inte minst för de som har ett särskilt behov av stöd. Det är viktigt att komma ihåg att digitala verktyg inte själv löser några problem, utan de ska användas i de fall som de kan stödja kunnig skolpersonal att hjälpa elever att nå sina kunskapsmål menar hon.
Intern kompetens en framgångsfaktor
Planen är att alla skolformer i Stockholm ska ha tillgång till den nya plattformen i augusti 2024. Ny leverantör är Infomentor och enligt it- och digitaliseringschefen Patrik Kärkkäinen kommer det att kosta en femtedel av vad man betalat för Skolplattformen.
– Förra gången hade vi en konsulttung organisation. Hela projektet drevs av managementkonsulter och inte intern kompetens. Nu har vi byggt upp en egen organisation och vi ser det som en kritisk framgångsfaktor att det är medarbetare som kan verksamheten och som kommer att finnas kvar med all sin kunskap och kompetens. Nu slipper vi även utveckla egna startsidor och appar för att få det att fungera tillsammans, säger han.
Över hela landet pågår nu ett arbete för att skaffa plattformar som fungerar. Ett 80-tal kommuner använder lärplattformen Unikum som många verkar uppskatta även om den också får kritik. I Kramfors kommun finns en skolplattform som alla verkar vara överens om att den faktiskt fungerar. Läs mer om den på nästa uppslag. Men det är kanske detta som varit, och är, det största problemet och som orsakat haveriet: att landets kommuner jobbar med digitala plattformar var och en för sig.
Därför reser nu allt fler krav på en nationell plattform, bland andra Sveriges Skolledare. I botten är det en fråga om en dräglig arbetsmiljö och en minskad dokumentationsbörda – något som lärplattformarna skulle bidra till, inte försämra eller öka.
Skolledaren kommer att fortsätta att bevaka utvecklingen.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Skolledaren 7-2023 under Tema Skolplattformar.
