Kravet: ”Lönerna måste motsvara ansvaret”

Endast knappt hälften av landets rektorer stannar på sitt jobb mer än tre år. En fjärdedel stannar bara ett år eller mindre. I dag har Sverige OECD:s största omsättning av skolledare. Det finns en rad orsaker till den höga omsättningen. För stort antal medarbetare per rektor, en kraftigt ökad dokumentationsbörda, ökande risk för hot och våld är några av dem. Men det går inte att komma ifrån att lönen också är en avgörande faktor.

– All forskning visar att det är stabilitet och kontinuitet som är viktig för barnens utveckling. I botten är det avgörande för barnens hela framtid. Därför måste skolledarna få löner som motsvarar det stora ansvar och komplexa uppdrag vi har, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, tidigare ordförande i Lärarförbundet Skolledare.

Hon pekar också på de kostnader en hög rektorsomsättning kan innebära.

– Vad kostar det att rekrytera nya skolledare och att få starta om verksamheten hela tiden? Fakta visar ju också att duktiga lärare väljer att jobba på skolor där det finns stabilitet. En investering i skolledare är lönsam, säger hon.

En snittökning på 20 000 kronor mer i månaden skulle bättre spegla yrkets ansvar, omfattning och komplexitet, menar hon.

– Förutsättningarna är olika men om vi tittar på andra chefsjobb, exempelvis ekonomichefer, så ligger skolledare runt 20 000–30 000 kronor lägre.

Ansvarsavstånd

Det så kallade ansvarsavståndet, löneskillnaderna mellan skolledare och medarbetare är en annan viktig lönefråga.

För Matz Nilsson, tidigare ordförande i Sveriges Skolledarförbund, har den frågan varit i fokus under många år. En utveckling som på ett sätt förvärrats av det i och för sig vällovliga Lärarlyftet, menar han. 2015 bjöd dåvarande ministern för högre studier, Helene Hellmark Knutsson (S), in arbetsmarknadens parter på skolans område till samtal om insatser för att höja lärarnas löner. Regeringen ville skjuta till tre miljarder årligen för att förbättra löneutvecklingen för lärare, kopplat till kompetens och karriärutveckling.

– Det är bra om lärarnas löner höjs naturligtvis. Men vi hade fått ett löfte i valrörelsen då

att våra medlemmar skulle ingå i satsningen på skolan. Det visade sig en bit in i de här samtalen att det inte var så och då hoppade jag av, säger han.

Och det har inte blivit mycket bättre sedan dess.

I samband med att dåvarande Sveriges Skolledarförbund presenterade sin lönestatistik 2017 varnade Matz Nilsson att en skolledarkris skulle kunna uppstå.

– Nu står vi här med den högsta omsättningen av skolledare i hela OECD, det är inte rimligt. Det är precis de här konsekvenserna som vi varnade för, det blir allt svårare att rekrytera nya skolledare. Förstelärare, som helt välförtjänt har höga löner, får inte sällan gå ned i lön för att bli skolledare. Det är en långsiktigt ohållbar situation. Nu måste huvudmännen och politikerna ta ett större ansvar, säger han.

"Övertiden måste in i löneavtalen"

Ersättningen för övertid är en annan lönefråga som är speciell för skolledare. 84 procent jobbar över varje vecka. Sex procent mer än tio timmar i veckan. I en skolledares uppdrag ingår att ha beredskap för arbetsintensiva perioder. Många skolledare har dock anställningsavtal som innebär att de arbetar övertid i princip gratis.

– Övertiden måste in i löneavtalen, konstaterar Matz Nilsson.

Det är en dyster utveckling över tid men allt är inte mörker.

– Sveriges Skolledare är ett starkt förbund. Man måste vara optimist och fortsätta att kräva att politikerna ska ta sitt ansvar, säger han.

Det finns också ett annat ljus i mörkret anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

– Det är glädjande att exempelvis Skolledarenkäten också visar att de flesta skolledare trivs med sitt jobb. Det är förutsättningarna för att göra det bra som saknas. Vi måste vända utvecklingen. Att vara skolledare är det viktigaste jobb man kan ha och avgörande för våra barns framtid, konstaterar hon.