Tema Rektorsutbildningar: Vägarna till nästa steg

Det är hög tid för skolhuvudmän att anmäla sökande till Rektorsprogrammet och Rekryteringsutbildningen för blivande rektorer (RYT). Den 15 oktober är sista anmälningsdagen till utbildningarna våren 2024.

Rekryteringsutbildningen startade som statlig utbildning för två år sedan och går att söka för alla som har lärarlegitimation för skola, förskola eller fritidshem.

– Man kan se Rekryteringsutbildningen som ett första steg på vägen till rektorsyrket eller andra ledningsuppdrag. Av de 360 personer som startade utbildningen hösten 2021 har 60 personer redan gått vidare till Rektorsprogrammet, säger Anna Forssell på Skolverket..

Avancerad påbyggnadskurs

Sedan några år tillbaka har staten gett lärosätena extra pengar för att erbjuda Fortbildning för rektorer (FFR) på avancerad nivå som påbyggnadskurser efter Rektorsprogrammet. Kurserna ger 7,5 högskolepoäng och motsvarar i studietid ungefär 15 procent av en heltid under ett års studier.

Kurserna spänner över ett brett fält av ledarskapskurser från exempelvis medicinsk elevhälsa för rektorer till ledarskap i krissituationer. Fortbildningskurserna ges bara under hösten. Ansökningar görs till våren. Trots att 27 olika kurser erbjöds i våras så startar bara 17 kurser i höst på 11 lärosäten. Övriga har för få sökande.

– Det är en utmaning för lärosätena att bara vissa kurser har tillräckligt söktryck. Vi tror att en anledning kan vara att kurserna är ganska nya och att rektorerna inte känner till att de har möjlighet att gå flera fortbildningskurser efter Rektorsprogrammet, säger Pia Skott, utbildningschef för rektors­utbildningarna på Stockholms universitet.

Vem får gå Rektorsprogrammet?

För att få arbeta som rektor i skolan krävs det sedan 2010 en påbörjad rektorsutbildning. För att få gå Rektorsprogrammet krävs att man har en anställning som rektor. I mån av plats går det också att komma in om man arbetar på en skolledartjänst, exempelvis som biträdande rektor, som innebär att man har mandat att styra, leda och fatta beslut om verksamheten.

Skolhuvudmannen är skyldig att låta sina rektorer genomgå det statliga Rektorsprogrammet inom fyra år efter att rektorn börjat på sin tjänst i skolan och fem år i förskolan.

Gratis ledarskapsutbildning

Rektorsprogrammet startade hösten 2009 och fram till juni 2023 har 10 330 yrkesverksamma rektorer och biträdande rektorer blivit godkända. Det visar ny statistik som Skolverket tagit fram till Skolledaren.

Det är en gratis ledarskapsutbildning som öppnar för arbete även inom andra yrkesområden.

– Vi utbildar mellan 1 100 och 1 200 rektorer varje år så det borde finnas tillräckligt – ändå hör vi att det saknas rektorer, säger Anna Forssell.

Skolverket vet inte var rektorerna arbetar. Anna Forsell tror att de flesta är kvar inom utbildningsväsendet och arbetar på myndigheter och kommunala förvaltningar, om de inte arbetar på skolor eller förskolor.

– Det är en gratis ledarskapsutbildning som öppnar för arbete även inom andra yrkesområden, säger hon.

Rörligheten och omsättningen bland rektorer på skolorna är stor i Sverige. Det visar både den internationella studien Talis 2013 och 2018.

– Det märker vi också på Rektorsprogrammet. Ungefär en tredjedel av våra studerande byter huvudman under utbildningens tre år, säger Anna Forssell.

Biträdande rektorer i majoritet

Fram till 2021 utgjorde rektorerna majoriteten av de som påbörjade Rektorsprogrammet. Under åren 2019–21 var rektorer från förskolan den största gruppen på Rektorsprogrammet efter att utbildningen blev obligatorisk för dem. De senaste två åren har biträdande rektorer seglat upp i majoritet på utbildningen trots att det inte finns något krav att de ska gå den. Den största gruppen bland dem är biträdande rektorer från grund- och gymnasieskolan.

Varken Skolverket eller Sveriges kommuner och regioner, SKR, kan svara på varför skolhuvudmännen skickat så många biträdande rektorer till Rektorsprogrammet.

En teori som Pia Skott tror kan ligga bakom är att allt fler kommuner nu väljer att omorganisera sin verksamhet. Rektorer blir ”storrektorer” för flera skolor medan en biträdande rektor tillsätts för att sköta det dagliga arbetet på skolan. Den biträdande rektorn verkar i praktiken som en rektor på skolan med de flesta beslut delegerade till sig. Med ökat ansvar ökar också behovet av utbildning för de biträdande rektorerna.

Samtidigt konstaterar Pia Skott att staten i dagsläget är tydlig med att Rektorsprogrammet i första hand är till för de som har en rektorstjänst.

– Vad man väljer att kalla en tjänst kan därför få konsekvenser för de som söker om platserna är begränsade. Det kan vara klokt att tänka på, säger hon.

Stor spännvidd bland deltagare

Pia Skott noterar också att behovet av utbildade skolledare kan ha ökat eftersom kommuner inrättat olika utvecklingstjänster på central nivå i kommunerna som arbetar med pedagogisk ledning.

– Jag vet att facket ställt en fråga om en särskild utbildning för biträdande rektorer, men vi har inte fått några signaler från politiskt håll att man vill ha en sådan.

Frågan är komplex. Spännvidden på de som går Rektorsprogrammet är stor konstaterar Pia Skott. De kan ha väldigt olika vardagsvillkor oavsett om de har tjänst som rektor eller biträdande rektor. En rektor på ett föräldrakooperativ kan ha ledningsansvar för ett 20-tal barn och ett fåtal anställda medan en biträdande rektor på en skola kan ha ansvar för flera hundra barn och 30–40 anställda eller fler.

– Det kan därför vara en utmaning att sätta ihop studiegrupper på Rektorsprogrammet så de blir relevanta för alla, säger Pia Skott.

För lärosätena är de biträdande rektorerna en viktig del av Rektorsprogrammet eftersom de i dag utgör en sådan stor andel. Om det ska göras förändringar behöver lärosätena tid att ställa om, konstaterar Pia Skott.

– Frågan är om de ska fortsätta gå med rektorerna eller exempelvis gå på en egen gren av RYT.

Det är Skolverket och inte lärosätena som gör urvalet och kontrollerar behörigheten för de sökande till Rektorsprogrammet. Det gäller även RYT och FFR.

– I höst erbjuds 639 sökande plats på de sju lärosäten som erbjuder Rektorsprogrammet. Vi hade haft plats för 670 men alla som sökte var inte behöriga, säger Anna Forssell, undervisningsråd på Skolverket.

Minskat söktryck

Söktrycket till Rektorsprogrammet har minskat kraftigt från totalt 1 488 år 2020 till 1 164 i år, men det faktiska antalet som påbörjar utbildningen har minskat med cirka 150 deltagare.

– Vi behöver titta på varför söktrycket har minskat framför allt till vårantagningen och i vissa regioner. Det är i dag färre avhopp från utbildningen än när den startade. Det vi däremot kan se under senaste åren är att fler avanmäler sig innan utbildningen påbörjats, säger Anna Forssell.

Den gruppen har ökat från cirka 2 procent till 6–7 procent under de senaste åren.

– Kanske handlar det om att man byter jobb eller arbetar som biträdande rektorer och väljer att skjuta upp utbildningen, tror Pia Skott.

Svårt att få tid för studier

Ett problem som Skolverket och lärosätena ser i sina utvärderingar är att rektorerna uppger att de har svårt att få tid för sina studier.

Pia Skott säger att de får ständiga signaler från de studerande rektorerna att de inte får den 20 procentiga nedsättningen i tid för utbildningen. Anna Forssell ser att det är ett konstant problem för rektorerna.

– Det är supertufft för rektorerna när de inte får tid för studierna. Vi rekommenderar att deras arbetsgivare ger dem en nedsättning med 20 procent i våra måldokument som gällt från 2021. Där tydliggör vi huvudmannens ansvar men huvudmännen brister, säger hon.