Uppdraget: En trygg plats för eleverna

Fröslundaskolan, en skola med cirka 350 elever i årskurserna förskoleklass till årskurs 6, har hamnat i mediernas ljus den senaste tiden. Sex skjutningar, inte långt från skolans område, de senaste tre åren. Området är ett av de särskilt socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, 95 procent av skolans elever har inte svenska som modersmål. Förutsättningarna är med andra ord inte de bästa. Men det verkar inte Anna Gill och övrig personal se som hinder.

– Jag har ett fantastiskt jobb. Jag känner att jag gör skillnad varje dag. Alltid är det någon elev som tagit ett steg framåt, säger hon.

Vid rekryteringar är man också tydlig med att skolan har speciella förutsättningar.

– All personal ska kunna ta hand om alla barn. Vi kan inte ha några väggvärmare, alla som jobbar här måste aktivt delta i barnens kunskapsutveckling säger Anna Gill.

Zonindelade raster

Skolan har extra statsbidrag vilket möjliggör vissa satsningar. På skolan finns bland annat ett stort elevhälsoteam. Där ingår rektorer, skolpsykolog, kuratorer, speciallärare, skolsköterska och socialpedagog.

Socialpedagogen Linda Sperber och kurator Tina Holm är två av dem. 

– Vi gör upp en handlingsplan för varje elev som har speciella behov för att klara målen, kunskapsmässigt eller socialt. Vi har också mycket kontakt med föräldrar som vi bjuder in till Hem och skola-fika där vi träffas och pratar med varandra, socialtjänst, polisen och alltid med elevens bästa i fokus. Det är trygghet som vi vill att varje enskild elev ska känna, menar de.

Hur det går med elevernas kunskapsresultat följs upp var åttonde vecka.

– Det är spännande dagar när vi ser resultaten från dem, säger Anna Gill.

”Jag har ett fantastiskt jobb. Jag känner att jag gör skillnad varje dag.”

På rasterna finns det alltid vuxna ute enligt ett uppgjort schema och de är indelade i olika zoner.

– Vi har rutiner för allt. Vad vi ska göra om någon rymmer exempelvis. Vi måste ha i tanken att det här är barn som många föräldrar aldrig vågar släppa ut på fritiden.

Ett annat inslag är nolltolerans mot klotter.

– Vaktmästare får ta bort sådant direkt och i dag har vi inte problem med det. Det är små saker som betyder mycket. Att skolan erbjuder en fin miljö. 

Tvålärarsystem

Sedan en tid tillbaka finns också ett tvålärarsystem i svenskundervisningen. Skolan har infört handledning av obehöriga lärare och rekryterat fler behöriga lärare. Skolan har även fyra språkhandledare som kan tala elevernas språk, bland annat arabiska och somaliska.

– Det är viktigt att vi talar svenska som huvudspråk här. Men ibland kan det vara bra att få hjälp och stöttning på det egna språket för att förstå sammanhang och så, säger Anna Gill.

Arbetet med trygghet och struktur har också gett resultat. Från att ha legat i botten resultatmässigt jämfört med andra Eskilstunaskolor har man nu placerat sig i mitten. Ett mått är andelen elever som klarar godkänt i de ämnen som leder till gymnasiebehörighet. På bara tre år har den siffran höjts från 19 till 73 procent av eleverna i nionde klass. Lokala enkäter har också visat att föräldrar och elever upplever skolan som en trygg plats.

– Det är så klart lovande men vi är inte färdiga. Det är hårt arbete varje dag.

Skjutning vid lågstadiet

Omsättningen av elever är stor, framför allt beroende på utflyttning. Det är mycket sällan som lärarna får följa med en elev från förskoleklass till sexan, något man måste förhålla sig till. 

Skolan har två byggnader, en för mellanstadiebyggnadet och en för lågstadiet. Det var vid lågstadiet som den senaste skjutningen inträffade. En man i 20-årsåldern skadades efter att ha skjutits med flera skott.

– Personalen här gjorde alla rätt, och tog med barnen in i matsalen där man barrikaderade sig. Vår personal är modig. De vågar säga till de som inte hör hemma på skolan att gå därifrån. Det är viktigt att man har det modet, säger hon. 

I ett av klassrummen sitter eleverna och tittar på ”Kronprinsen som försvann”, årets julkalender i SVT.

– Sådant är viktigt. Här kan vi visa vad svenska barn tittar på och det blir en gemensam upplevelse. Vi försöker hitta sådana aktiviteter hela tiden. Det är också en del i att känna trygghet. Vi får som sagt inte glömma att de här barnen lever i en mycket otrygg miljö på fritiden. Skolan blir en trygg plats i en otrygg kontext, konstaterar Anna Gill.