Otillräcklig beredskap för våldsamma händelser

Lina Nymoen från Center mot våldsbejakande extremism har skrivit en uppsats om hur skolledare som upplevt allvarliga våldshändelser på sin skola ser på sitt och organisationens ansvar.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Chef & Ledarskap

Bristande organisation, otydlig ansvarsfördelning, syndabocksroll.
Så upplever flera skolledare de krav och utmaningar som finns när det som inte får inträffa ändå inträffar – dödligt skolvåld. Det visar Lina Nymoen i en magisteruppsats. Nu ska Brå kartlägga grövre våldsbrott i skolan.

– Jag hoppas att min studie kan bidra till att mer fokus riktas mot skolans behov av beredskap för de kriser som kan uppkomma, säger Lina Nymoen, som till vardags arbetar på Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

Det finns en del forskning tidigare kring ledarskapsutmaningar under påfrestande förhållanden.
– Det är intressant att de utmaningar och krav som lyfts fram av skolledare som har erfarenhet av dödligt våld i studien i stor utsträckning sammanfaller med den forskningen. Det tyder på att den påfrestande situationen i sig genererar liknande krav och utmaningar på ledarskapet, oavsett om krishanteringen sker i skolan, vid en särskilt svår brand eller inom ramen för en polisinsats. Skillnaden ligger i att de som arbetar som ordinarie krishanterare är professionellt utbildade och övar och tränar för att kunna hantera påfrestande situationer. Det saknas i stor utsträckning hos skolpersonal och skolledare. Så på det området finns stor förbättringspotential, menar Lina Nymoen.

Fyra teman i studien

Hennes studie innehåller fyra teman: organisering av krisarbete, kommunikation, anpassning av ledarskapet och hantering av konsekvenserna.

Här är några punkter som de intervjuade lyfte:

  • Samtliga intervjuade menar att det behövs mer utbildning i krishantering och/eller möjlighet att öva och träna på exempelvis in- och utrymning i skolan och PDV-situationer.
  • Intervjupersonerna uppfattade att det har funnits en brist från det högre ledarskapet på att visa omtanke och erbjuda olika former av stöd.
  • I reflektioner kring det egna ledarskapet har det också beskrivits att det är viktigt, men ibland svårt att ge stöd och uppmärksamhet till varje enskild individ i organisationen.
  • Ansvarsutkrävandet har varit jobbigt att hantera på många sätt. Det kan komma från olika håll – vårdnadshavare, media eller inifrån den egna skolorganisationen. Oftast riktas detta mot rektorn som har ett formellt ansvar för skolan, och anklagelser kan gälla att man borde ha förutspått det inträffade eller ha gjort mer för att förhindra händelsen.

Sammantaget pekar detta enligt Lina på att en bättre förberedelse inom organisationen är nödvändig. Hade det funnits handlingsplaner, rutiner och genomförts krisövningar hade förutsättningarna för ett bra ledarskap varit större.
– Det borde ligga på varje skolhuvudman att skapa förutsättningar för att skolledare och skolpersonal ska få mental och praktisk beredskap att hantera olika typer av dödligt skolvåld som kan inträffa.

Eftersom underlaget är begränsat, hon har intervjuat fem skolledare och en lärare, påpekar hon att man inte ska dra alltför stora växlar på resultatet. Men hon hoppas att den ska hjälpa till att rikta mer fokus mot skolans behov av att ha beredskap för de kriser som kan uppkomma.
–Vi på Center mot våldsbejakande extremism vet också att många skolor efterfrågar stöd och vägledning i de här frågorna.