Framgångsprofil för skolledare

Till den senaste rektorstjänsten i Stockholm kom det åttio ansökningar.Det är svårt att förklara, säger Gunilla Söderström, som är chefsrekryterare och -utvecklare på utbildningsförvaltningen:

– Men vi marknadsför oss som en bra arbetsgivare som erbjuder bra utbildning. Vi har en professionell rekryteringsprocess som avgör vilket uppdrag som passar bäst.Och vi ser alltid till att komma överens med facken om vad och vem vi vill ha.

– Lönen är bra, förordnandet är på fem år. Varje person följs upp år två och fyra, det ger trygghet.Den som vill kan också få en coach.

– Och bra delegation gör att arbetet blir självständigt. Både rektorer och biträdande rektorer är dessutom chefer, inte någons förlängda arm,tillägger Gunilla Söderström.

Hönan eller ägget?

Vad som är hönan och ägget är svårt att säga, men i takt med att ansökningarna har ökat har också kraven ökat. I dag har 99 procent av kandidaterna pedagogisk utbildning.

– Det är ett måste,säger Gunilla Söderström.

Den som inte varit arbetslagsledare, programansvarig eller arbetat som ledare för vuxna har inte heller någon chans. Samma gäller den som inte är påläst inom forskning om skola, organisation och ledarskap.

– Det ska finnas täckning bakom orden, namedropping lönar sig inte.

Rött kort

Att komma för sent till intervjun ger rött kort.Det går inte heller att komma i sandaler och shorts. Klädseln har stort symbolvärde; på gymnasiet är det i princip ”slipstvång”.

Den som skickar in en ansökan utan omsorg och tankemöda blir inte kallad till intervju, inte heller de som varit på samma ställe eller arbetat för länge med samma sak.

– Det är också viktigt att tänka igenom referenterna och prata med dem, det är jättepinsamt om inte chefen vet att man sökt annat jobb.

Tydlig karriärgång

För gymnasieskolan finns en rekryteringsutbildning om att vara chef och arbeta i en politiskt styrd organisation. Den har en tydlig karriärgång och nära kontakt med skolledarforskningen.

– I den ingår också att genomföra en kvalificerad uppgift i England.

Det finns också ett nätverk med näringslivet.

– Rektorer berättar om sitt arbete med integration, skolan är ju bra på det. Det här har blivit ett slags varumärke, rektorerna får ”visa upp sig”.

Det gör de också på chefsdagarna, där de delar med sig av sina ”success stories”.

Utbildningsvetenskap

– De som vill kan också ta en masterexamen i utbildningsvetenskap. Då arbetar de med aktionsforskning tillsammans med disputerade forskare. Det skapar ett analytiskt förhållningssätt, och rektorerna blir stolta och glada. Dessutom ger det styrka i ledningsgruppen.

I ledningsgruppen får alla också tala om vad en rektor är.

Ett resultat av den här satsningen och marknadsföringen är dessutom att antalet sökande från friskolor ökat.

– Men friskolerektorer får alltid börja som biträdande rektor.

Birgitta Söderström är också ansvarig för utbildningen av övriga chefer i utbildningsförvaltningen.

– Vi har arbetat tillsammans med olika saker, och på så sätt har alla fått ansikten på varandra. Det är lättare att prata i telefon med personer som man vet hur de ser ut. Och man blir lättare arg på någon man inte sett.

För att trygga försörjningen på rektorer har Stockholms stad en gruppledarutbildning som Gunilla Söderström håller i.

– Den har alltid kö.

Kursen, som är på fyra dagar, hålls vår och höst.

– Rektorer och biträdande rektorer rekommenderar medarbetare som på sikt kan bli rektorer.

Titel utan respekt

En princip som Gunilla Söderström håller stenhårt på är att den som blir rektor alltid byter skola.

– Det är svårt att bli chef för sina före detta kollegor. Du får legalitet men inte legitimitet, en titel men ingen respekt.

– Och att byta arbetsplats är bland det mest lärorika du kan göra.

För den som kommer ny är det dessutom lätt att fråga till exempel: ”Varför gör ni så där?”, utan att någon känner sig påhoppad.

Chefspolicyn lägger ribban.

– Vi är väldigt medvetna om vad vi letar efter för personer.

Ekonomin är en begränsning för alla,men kvalitetsrapporterna är bra förbättringsinstrument.

Vill synas och ha makt

Det viktigaste är att tala om vad man är bra på när man söker ett jobb, oavsett om det är som rektor eller lärare.Att tala om sina brister leder inte framåt.

– Det förekommer inga politiska rekryteringar eller tal om partibok här. Och kön, sexuell läggning och så vidare är ovidkommande. Däremot anlitar vi psykologer eller konsulter som testar kandidaterna.

Gunilla Söderström, som har stor makt när det gäller tillsättningarna,sållar bland ansökningarna och föreslår namn som hennes avdelningschef tar ställning till. För det mesta kommer de överens. Men de gånger Gunilla sagt nej och inte fått gehör för sina åsikter har det hittills visat sig att hon haft rätt.

Hundratjugo skolledare

Stockholms stad har hundratjugo skolledare. Omkring trettio av dem är rektorer, övriga biträdande.

Vad som lockar dem som vill bli rektorer varierar.

– En del vill arbeta med ungdomar, andra är intresserade av lärprocesser.Det finns också de som vill synas och de som vill ha makt.

I skolan finns också Sveriges största kulturarbetarkår, påpekar Gunilla Söderström.

Estradörer

– Där kan de vara estradörer, få andra att växa, arbeta med det komplexa,det som inte kan planeras.

– Men,tillägger hon,det går inte att bara vara teknikfreak.Det krävs pedagogik också.

En ny grupp som kommit in i skolan på senare år är militärer, även om de inte är så många.

– De kan i vissa fall vara utmärkta.Men de måste ha bollplank, eftersom de tror att när de bestämt något så blir det så …

Grundkravet för att bli rektor är chefserfarenhet och pedagogisk utbildning.

– Det behövs för att kunna prata skola med lärarna. Men det behöver inte vara lärarutbildning.

En rektor måste också veta vad skolan behöver utveckla eller förankra och konsolidera.

– Vilket som behövs beror på var en skola befinner sig i sin livscykel.

Rätt person

För att hitta rätt personer måste Gunilla Söderström följa den allmänna skolutveckling- en, läsa gymnasieinspektörernas rapporter, kvalitetsredovisningarna, medarbetarenkäterna och de gymnasieundersökningar som görs bland eleverna vartannat år.

– Vi studerar också Skolverkets statistik över lokaler, personaltäthet och andra saker. Möterna i samverkansgruppen, där bland annat de fackliga organisationerna ingår, ger också viktig information.

Gunilla Söderström besöker också skolor.

– Jag ”skrotar omkring” och tittar. Finns det till exempel kaffekoppar till besökare? Om inte, säger det en del om skolan.

Det gör också mottagandet och åsikterna hos dem hon pratar med.

– Jag frågade en vaktmästare vad han tyckte om skolan.Alldeles för hierarkisk,blev svaret.

Och inte nog med att hon frågar, hon påstår och funderar kring saker också.

– En sak jag funderar mycket över är näringslivet. Inte för att det är bättre än skolan, utan för de flesta föräldrar finns där.

Skola och lärande

Men det viktigaste är att tala om skola och lärande.

– Idag finns det inga administratörer bland ledarna. Förr ville man ha duktiga schemaläggare, inte pedagoger.Det har hänt mycket de senaste fem åren.

– Och dagens ledare vill inte att man tycker synd om dem,de vill bli utmanade.Det ser jag på våra rekryteringsutbildningar.

Varje gymnasieskola behöver också marknadsföra sig.

– Men det behöver inte vara rektor som sköter det, det kan till exempel vara en lärare eller någon annan medarbetare.

En viktig fråga till rektorer och lärare är ”Varför gör du så där”, säger Gunilla Söderström.

– Många blir arga. Man känner sig ifrågasatt. Men för det mesta vill jag verkligen veta när jag frågar.Det kan starta en bra diskussion. Nyfikenhet är viktigt.

Namn: Gunilla Söderström Ålder: 60 Befattning: Chefsrekryterare och -utvecklare Familj: Make, son (utomlands) Tidigare jobb: Rektor i friskola och kommunal skola, skolinspektör Det gör jag när jag kommer till jobbet: Hämtar kaffe! Drömsemester: Alperna på vintern Favoritplagg: Högklackade mockastövlar Det skulle jag aldrig göra: Hoppa fallskärm Det klarar jag mig inte utan: Min symaskin!

LENNART NILSSON