Profeten som förebild

Att hon forskar om skolan och islam är naturligt; Åsa Brattlund är lärare, har gått rektorsutbildningen och varit rektor i både folkhögskola och gymnasium.

– Och så har jag och en islamolog skrivit två böcker om islam, säger hon.

De flesta av skolledarna i hennes studie har läst vid utländska universitet och har bred erfarenhet: hemspråkslärare/modersmålslärare, pedagogiskt, socialt, ekonomiskt och tekniskt arbete utomlands samt ideellt arbete i både Sverige och utomlands. De fem i Sverige har parallellt med rektorsjobbet vidareutbildat sig i ledarskap, administration, arbetsrätt, skoladministration med mera och gått i kommunal fortbildning plus rektorsutbildningen. De kan flera språk, fyra fem är inte ovanligt, och har bred erfarenhet: hemspråks-/ modersmålslärare, pedagogiskt, socialt, ekonomiskt och tekniskt arbete utomlands samt ideellt arbete i både Sverige och utomlands.

– En har arbetat som imam, tre har parallellt varit rektor och imam eller ledamot i en muslimsk organisation.Dessutom har de lett fredagsbönen, ansvarat för koranundervisning och varit själasörjare och kurator.

De söker stöd för hur de bör vara som skolledare och positiva, demokratiska föredömen i Koranen och i hadithsamlingarna, som är berättelser om hur Muhammed brukade göra i olika situationer.

För en av rektorerna i Sverige är det särskilt viktigt att ta hand om personalen och inte minst barnen:

– Han säger att han som muslim en dag ska stå till svars för det ansvar han tagit på sig.Inte ansvaret för barnen, utan ansvaret för varje barn och varje barns framtid. Och det är ingen motsats mellan det själsliga och det materialistiska:”Gud är min väktare när man talar om ansvar.”

Synen på ledarskap förklaras utifrån islam, olika hadith och citat ur Koranen, till exempel: ”Anförtro mig tillsynen över landets förrådshus; jag kommer att vara en god och kunnig förvaltare” och ”Min ledstjärna i arbetet är Gud och därmed vill jag försöka att göra ett så bra arbete som möjligt.”

Förebilden för en av rektorerna är en läkare som varje dag frågade sig: ”Vad är annorlunda idag? Var brister det? Vad har jag lärt idag?” En annan vill vara perfekt, förbättra sitt ledarskap, vara rättvis och mänsklig – även om det ibland krävs hårdare tag.En tänker på hur personalen har det hemma och ser skolan som ett företag som påverkas utifrån och inifrån av föräldrar, barn, de anställda och deras familjer. Hans mål är att ha nöjda lärare. För en som ”hatar polisjobbet” är det viktigt att kunna delegera, se på folk hur mycket ansvar de kan ta och inte kontrollera.

”Ledningsdeklaration”

En rektor kopplar ihop sin ”ledningsdeklaration” med citat ur Koranen (inom parentes nedan). För att lyckas är det viktigt att:

* Tro på uppdraget (Herre! Öppna mitt bröst).

* Söka stöd från andra ledare för att lättare klara uppgiften (Och gör min uppgift lätt).

* Vara klar och tydlig och göra sig förstådd (Och lös min tungas band så att de förstår mina ord).

* Ta stöd från andra, till exempel arbetslaget, för att lösa sina egna brister och välja rätt person för det (Och ge mig som medhjälpare en av de mina,Aron, min broder. Låt honom bli ett stöd för mig).

* Genom arbetslag och bra samarbete dela på uppgifterna (Och låt honom dela min uppgift).

* Stödja dem som fått olika uppdrag, så att de ska lyckas (Allt det som du har bett om har beviljats dig).

– Han strävar efter att vara ett föredöme för personal och elever, vara demokratisk, ställa frågor och diskutera och därefter ta beslut, säger Åsa Brattlund.

Hon har analyserat och kategoriserat skolledarnas utsagor utifrån en indelning av värderingar i tre grupper: överlevnad/försörjning, levnadsstandard (den yttre världen) och livskvalitet (den inre världen), utarbetad av Siv Their, docent och arbetslivsforskare vid Helsingfors universitet: 1.Personer som har överlevnad eller försörjning som drivkraft håller på traditioner; trygghet, rutiner och försörjning är viktigt, förändringar hotar det invanda. För att inget ska gå fel styr de med order, gärna skriftliga. 2.För dem som drivs av levnadsstandard och yttre värden är ekonomisk tillväxt viktig.De följer trender, hoppas på en bättre position, status och ekonomi,vill prestera och efterlyser mål som kan mätas. 3. De som värderar livskvalitet och inre värden vill ha ett meningsfullt arbete, engagerar sig i samhällsfrågor, gillar utmaningar och kan vara kritiska till det som sker i och utanför arbetet.

Hos de muslimska rektorerna dominerar livskvalitet (islamiska värderingar) som drivkraft i ledarskapet. Endast en rektor – i Sverige – sätter levnadsstandarden främst.

Kan verka skrämmande

Att profeten Muhammed är förebild för skolledare på svenska grundskolor med muslimsk profil kan nog verka skrämmande för den som tror att islam står för en annan etik än den som finns i läroplanen, tror Åsa Brattlund.

– Men muslimer skulle kunna kalla den islamisk, och kristna kalla den kristen.Tolerans och generositet är viktiga grundelement i skolans fostrande uppgift. Fast samtidigt är det bristen på tolerans och generositet i den kommunala skolan som fått muslimska föräldrar att ta sina barn därifrån.

Efter terrorattacken 11 september 2001 har det blivit svårare att vara muslim, mer ”vi”och ”dom andra”. Särskilt de religiösa muslimerna riskerar att hamna i ett utanförskap.

– När islam och religiösa muslimer pekas ut som potentiella hot, höjs också röster för att skolor med muslimsk profil borde förbjudas. Och när några får kritik ska alla stängas,oavsett om de är bra eller inte.Rädslan bygger på en förutfattad mening om att religiösa muslimer skulle leva efter helt andra etiska och moraliska principer.

Och även om en mycket liten del av de muslimska barnen går i svenska skolor med muslimsk profil, är skolorna viktiga även för muslimer som inte själva har barn där.

– De symboliserar att de som religiösa muslimer är en viktig integrerad del i det svenska samhället. Men de muslimer som startat och driver friskolor har sällan eller aldrig mött den positiva nyfikenhet som är så vanlig när en ny skola startas.

Nätverk mellan skolorna

Ett positivt intresse från start skulle kunna skapa viktiga kontakter och nätverk mellan muslimskt profilerade och kommunala skolor.

– Men rektorerna säger att kommunernas rätt till insyn i de fristående skolorna för det mesta bara används för att hitta fel som de kan rapportera till Skolverket.

Att Sverige anses vara starkt sekulariserat gör att många medborgare saknar egen erfarenhet av vad det innebär att ha en tro. Det gör det antagligen ännu svårare för de religiösa muslimer som startat egna skolor att bli accepterade som jämbördiga kolleger i den ”kommunala pedagogiska familjen”, tror Åsa Brattlund.

– De muslimska skolledarna och lärarna betraktas automatiskt med en sorts negativ nyfikenhet och förutsätts föra ett dubbelliv, där de utåt sett följer läroplanen men i verkligheten inte gör det.

Osäkerhet och rädsla

Osäkerheten och rädslan inför muslimskt profilerade skolor gör att det lätt sprids negativa rykten, ofta av någon som aldrig varit i en sådan skola. I ett sekulariserat samhälle riskerar dessutom icke-religiösa att övertolka religiösa symboler och handlingar och se dem som enbart negativa, farliga och förtryckande.

– Men att ha en tro innebär för den troende att mycket av det vardagliga livet och handlandet har en viss mening. Och oavsett om det i vanlig bemärkelse är sant eller inte, får det konsekvenser för individer och samhällen.

De muslimska rektorerna anser att de har ett särskilt ansvar; dels det som alla rektorer har inför sina uppdragsgivare, dels ett inför Allah.

– Det innebär att de inte ser arbetet som ett åtta till fem-arbete utan mer som en livsuppgift där Allah ser dem i både tanke och handling, tron ger dem stöd och tillit.

Beroende av legitimitet

Rektorerna är beroende av legitimitet, det mandat de tillskrivs informellt utifrån personliga egenskaper, hos barnen, föräldrarna och personalen.

För den muslimska personalen är det viktigt att rektorerna litar på sin personal, stöttar, visar respekt och tillit, är lyhörd och har god karaktär. Den icke muslimska personalen vill att de kan sitt ämne, kan stötta personalen mot föräldrar och elever och hjälpa till i lärarjobbet, har erfarenhet av barn och engagerar sig i eleverna.

– Saknar de förtroende får de problem med att rekrytera elever. Och legitimiteten måste finnas oavsett om rektor och föräldrar har olika synsätt på islam och skolans muslimska profil.

Om skolan ska vara konkurrenskraftig måste den muslimska profilen vara tillräckligt framträdande, och undervisningen i särskilt svenska och matematik vara likvärdig med eller bättre än den kommunala skolans.

– Det är tufft att vara skolledare i skolor med muslimsk profil. De har fått en negativ stämpel och jobbar i uppförsbacke, säger Åsa Brattlund.

– Och i praktiken är de dessutom kuratorer och socialarbetare. De är också viktiga länkar till samhället. Det är ungefär som i en folkrörelse.

Föräldrar ställer krav

En fördel med friskolor med muslimsk profil är att föräldrarna ställer krav på ett helt annat sätt än de skulle göra i skolor där de inte kan tala sitt eget språk.

– De vågar också ta mer plats när de är säkra på språket, säger Åsa Brattlund.

Men skolledarna riskerar att bli utbrända, eftersom de för det mesta behöver vara tillgängliga under skoltid och därför måste sköta administrationen på kvällarna.

– I en stor skola kan de delegera en del, men i en liten skola finns inte det praktiska och ekonomiska utrymmet.

Muslimska skolor: Doktorsavhandlingen är en jämförande kvalitativ studie av två muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och två i England. Fokus är på hur skolledare, lärare och övrig personal hanterar mötet mellan islams värden och värderingar och de värden och värderingar som finns i de svenska och engelska läroplanerna. Arbetet bygger på fältstudier och intervjuer med sju skolledare samt lärare, övrig personal, skolhuvudmän, föräldrar och i Sverige även några politiker. Elever har i brev skrivit vad de tycker om sin skola.

Namn: Åsa Brattlund Ålder: 53 Befattning: Utvecklingsledare för DURUC, Södermanlands och Västmanlands Regionala utvecklingscentrum i skolutvecklingsfrågor, Lärarutbildningen, Mälardalens högskola. Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn. Tidigare jobb: Socialarbetare, flyktingsamordnare, lärare, rektor, utbildare/handledare och projektledare för nationella, europeiska och internationella projekt. Det visste ni inte om mig: Jag utbildar och handleder muslimska skolledare och är författare och medförfattare till fem böcker.

LENNART NILSSON