Arbetstid för skolledare – vad är det?
Skolledarna fick möjlighet att ange två förändringar som de anser behövs för att skapa optimala förutsättningar för deras arbete. Svaret blev: antal pedagoger de är chef över och fungerande stödfunktioner såsom administration och vaktmästeri.
Publicerad: 2008-12-04 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:42
I SAMBAND MED ATT LÄRARFÖRBUNDET under hösten gjorde sin stora undersökning om lärarnas arbetstid, passade vi i Skolledarföreningen på att tillfoga några tilläggsfrågor angående den egna arbetstiden till 948 slumpvis utvalda medlemmar.Svarsfrekvensen blev något över 70 procent, det vill säga statistiskt säkerställd.Arbetstiden mättes under en specifik vecka. Resultatet av såväl lärarnas som skolledarnas svar har just blivit klara.
Resultatet är mycket oroväckande. 80 procent av skolledarna jobbade mer än 40 timmar den aktuella veckan. En kontrollfråga ställdes om hur mycket man arbetar en normalvecka och av svaren kan man dra slutsatsen att detta stämmer med hur det brukar vara.
De flesta skolledarna i undersökningen arbetar heltid. En knapp femtedel arbetade 40 timmar eller mindre under mätveckan.De som jobbar mindre än 40 timmar är deltidsanställda.Fyra femtedelar arbetade således mer än 40 timmar varje vecka.
Det framkommer inga skillnader beroende på i vilken skolform man arbetar.Skolledarnas arbetsmängd förefaller vara ungefär densamma oavsett skolform.
En normalvecka arbetar fyra femtedelar av skolledarna mer än 40 timmar och endast 9 procent får övertidsersättning.Skolledarna i förskolan har i högre utsträckning svarat att de brukar arbeta mindre än 40 timmar i veckan som skolledare, vilket inte är förvånande efter som fler inom denna skolform har svarat att de arbetar deltid som skolledare.
Tre fjärdedelar av skolledarna ägnar 40 procent eller mindre av sin arbetstid åt det pedagogiska uppdraget. Det finns inga signifikanta skillnader i svaren mellan kvinnliga och manliga skolledare eller beroende på skolform.Närmare hälften av skolledarna ägnar en stor del av arbetstiden åt administrativa uppgifter.
Närmare en tredjedel av skolledarna uppger att de ofta har svårt att hinna med sitt privatliv/fritidsintressen på grund av deras nuvarande arbetssituation.Detta svar är vanligare bland de kvinnliga än bland de manliga skolledarna. Männen uppger oftare än kvinnorna att de aldrig har problem att hinna med privatlivet och fritidsintressena. Några skillnader mellan skolledare i olika skolformer finns inte.
Skolledarna fick möjlighet att ange två förändringar som de anser behövs för att skapa optimala förutsättningar för deras arbete. Svaret blev: antal pedagoger de är chef över och fungerande stödfunktioner såsom administration och vaktmästeri.
Detta är de två förutsättningar skolledare anser vara viktigast för att skapa en rimlig arbetssituation.
Vad säger nu oss resultatet av undersökningen?
Helt klart är att alltför många skolledare arbetar alltför mycket och dessutom utan övertidsersättning.Vidare ser vi att alltför många ? främst kvinnor inte har tid med sitt privatliv, vilket kan leda till utbrändhet och sjukskrivningar.
Varför är det på detta viset? Vi måste hitta lösningar så att vi får en rimlig arbetssituation. Hur får vi till stånd att våra arbetsgivare ger oss tillräckliga resurser och beslutsmandat så att vi kan ta beslut om att organisera det administrativa stöd vi behöver. Då kan vi ägna vår tid åt att vara de pedagogiska ledare vi gärna vill vara. Får vi ett rimligt antal medarbetare att vara chefer och ledare för får vi också möjlighet att vara de kommunikativa ledare vi vill vara. Skolledarföreningen har fått i uppdrag av Ombudsmötet 2007 att granska arbetstidsavtal och övertidslösningar och vi kommer att lägga stor kraft på att utföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.
Så att vi åtminstone får någon tid över till att bara sitta under korkeken och lukta på blommor!
AGNETA CEDERBOM