Kan lärare bruka våld för att avstyra ett slagsmål?
Signaturen Elisabeth har frågor som handlar om hur mycket våld man som lärare kan använda i olika situationer.
Publicerad: 2010-03-24 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:41
Svar: När våld eller tvång används i syfte att förhindra ett påbörjat eller överhängande angrepp finns en regel om ansvarsfrihet som gäller så länge våldet eller tvånget inte varit uppenbart oförsvarligt. En förutsättning för denna nödvärnsregel är att det just är fråga om ett påbörjat eller överhängande angrepp. Våldet får alltså inte utövas annat än just då.
Om någon med våld eller tvång hindrar ett barn från att skada sig själv kan motsvarande regler om nödsituationer komma ifråga. I sådana situationer får man ta till det våld som varit försvarligt i förhållande till faran.
HD har i ett fall från 1988 uttalat att ”det får förutsättas att en lärare vid utövning av sin tillsynsplikt inte kan vara avskuren från varje möjlighet till kroppsligt ingrepp mot en elev även då det inte är fråga om en nödvärns- eller nödsituation. Var gränsen för det tillåtna får dras i sådana fall är osäkert och måste ytterst bli föremål för en bedömning med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet”. HD menade att vissa lindrigare former av våld som annars skulle betraktas som ofredande skulle kunna vara tillåtna i en sådan tillsynssituation men aldrig ingripanden som når upp till graden för vad som kan sägas vara misshandel.
Ett mål som HD nyligen prövat gällde två olika ingripanden på en skola.
Den ena situationen avsåg en 11–årig pojke som hade en ordväxling med en annan elev. Den åtalade läraren uppmärksammade detta och sa åt pojken att han skulle gå ut. När pojken inte löd tog hon tag i pojken för att själv föra honom därifrån. Eftersom pojken inte följde med frivilligt tillkallade hon en elevassistent. Tillsammans tog de med pojken in på en handikapptoalett. Väl där låstes toalettdörren. Då pojken försökte göra sig fri slutade det med att både läraren och elevassistenten satt gränsle på pojken. Man släppte inte pojken förrän han lugnade ned sig, efter cirka 15 minuter. Hade läraren och elevassistenten gjort sig skyldiga till olaga frihetsberövande och misshandel?
Läraren och elevassistentens ansåg att deras ingripanden skett inom ramen för deras tillsynsansvar och att syftet varit att förhindra att eleverna, som varit starkt utåtagerande, skulle skada sig själva eller andra personer eller egendom.
HD konstaterade att det varken i skollagen eller i någon annan lag fanns något stöd för att skolpersonal är berättigade att använda våld.
Precis som andra är lärare och skolpersonal befriade från ansvar för våld som brukas i nödvärns- eller nödsituationer. Eftersom lärare, med hänvisning till sin tillsynsplikt, inte endast har rätt utan även skyldighet att ingripa för att förhindra att elever skadar sig själva, andra personer eller egendom så ska denna skyldighet beaktas vid bedömning av en nödvärns- eller nödsituation. Det våld eller tvång som läraren tillgripit ska sättas i relation både till tillsynsplikten och till det förhållande som utlöst ingripandet, enligt HD.
Möjligheten att utöva tvång eller våld i renodlade ordningssituationer, det vill säga tillsynssituationer som inte utgör nöd- eller nödvärnssituationer begränsas enligt HD av en behovs- och proportionalitetsprincip:
”Det kroppsliga ingreppet får alltså inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att genomföra den aktuella åtgärden och de skador och olägenheter som ingreppet kan medföra får inte stå i missförhållande till syftet med ingreppet. Som bestraffning eller disciplinering är kroppsliga ingrepp mot elever aldrig tillåtna”.
HD menade att utrymmet för kroppsliga ingrepp enbart för att hålla ordning i skolan måste anses vara klart begränsat.
HD ansåg inte att ingripande mot den 11-åriga eleven skedde i en nödvärnssituation. Syftet var att ta eleven åt sidan och tala honom till rätta och inte, som läraren och elevassistenten hävdat, att avvärja ett ”påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot en annan elev”. Frågan var då om det enbart med hänsyn till ordningsskäl varit tillåtet med det tvång och våld som utövats mot eleven. Visserligen var det befogat att föra undan eleven, men det var mycket tveksamt om det behövts så mycket våld för att klara det. Våldet och tvånget hade dessutom helt klart stått i missförhållande till syftet med ingreppet. Läraren och elevassistenten fälldes för olaga frihetsberövande och misshandel.
Den andra situationen handlade om att elevassistenten först ”mulat” en 12-årig elev på grund av att eleven kastat snöboll på honom, och därefter, när eleven på grund av mulningen gick till fysiskt angrepp, lagt ner eleven på marken två gånger. Hade elevassistenten i samband med ingripandet gjort sig skyldig till misshandel?
HD ansåg att ingripandet fick anses ha skett i en nödvärnssituation, men åtgärden att ”mula” eleven var uppenbart oförsvarlig. Mulningen framstod som en ren bestraffning och dessutom stod våldet i uppenbart missförhållande till ett eventuellt syfte att hålla ordning. Elevassistenten fälldes för ringa misshandel. Däremot ansågs de två ”nedläggningarna” ha skett inom ramen för nödvärnsrätten och medförde inget ansvar.
Fråga: Kan man rekommendera lärare att aldrig gå emellan eller använda något som helst våld eller fysisk beröring?
Svar: Nej, tillsynsansvaret innebär en skyldighet att ingripa även med fysisk kraft när så behövs. Naturligtvis ställs inte några orimliga krav på lärare att aktivt ingripa i olika situationer som skulle kunna innebära en fara för deras egen del, men det går inte att kategoriskt avråda lärare eller annan skolpersonal från att använda fysiskt tvång eller beröring av elever.
I situationer som enbart handlar om att upprätthålla ordningen bör lärare som regel kunna undvika fysisk kontakt. Det ska finnas väl förankrade strategier på skolan för hur lärarna ska agera för att upprätthålla ordningen till exempel när en elev inte följer en tillsägelse om att rätta sig efter en viss ordningsregel eller när en elev ska utvisas från klassrummet.
Det bästa sättet att förebygga hot och våldssituationer är naturligtvis att bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga och förhindra kränkningar i enlighet med skollagens, diskrimineringslagens och arbetsmiljölagens bestämmelser. Att lärarna har fått en beredskap för att hantera akuta situationer kan vara det stöd som är avgörande för att en situation klaras av på rätt sätt.
Fråga: Riskerar den lärare som ingripit fysiskt mot elever sparken?
Svar: Arbetsdomstolen har sett särskilt allvarligt på uppsåtligt våld som lärare riktat mot en elev utan att det har bedömts vara frågan om en nödvärnssituation eller annars försvarligt. I två fall då lärare fällts för misshandel i brottmål så har det också ansetts vara skäl för avskedande. Om det är fråga om en enstaka förlöpning i en situation då en lärare haft svårt att behärska sig, och det finns ursäktliga omständigheter kan det dock finnas skäl att se annorlunda på saken. Varje fall måste bedömas för sig och samtliga omständigheter ska beaktas.
Lärarförbundet väckte under förra året talan mot en kommun som avskedat en lärare på grund av att han oavsiktligt råkat knäa eleven då han reflexmässigt fredade sig mot en skallning som han uppfattade att eleven riktade mot honom. Enligt Lärarförbundet var det fråga om en sådan situation då läraren dels haft rätt att freda sig och dels inte avsiktligt träffat eleven. Avskedet återtogs. Läraren fick återgå till lärararbete och fick skadestånd.