Mobilen är den nya kepsen

 När en mobil ringer under en lektion brukar läraren Kjell Jöngren på Birger Sjöbergsgymnasiet i Vänersborg fästa blicken på den elev som börjar famla efter sin telefon. Under sekunderna som följer observerar han det som sker, hur eleven lägger på direkt eller med låg röst svarar ”Du jag kan inte prata, jag är på en lektion” och förläget slår ihop mobilen.

    Sedan fortsätter lektionen som inget hänt. Större sak än så gör Kjell Jöngren inte av det hela. Till saken hör att han inte bara undervisar utan dessutom är datoransvarig på teknikprogrammet. Han är den som tar emot tekniker på skolan de gånger som datorerna trasslar, och när en mobil ringer i Kjell Jöngrens klassrum är det oftast hans egen.

  – Vi har väl en slags outtalad överenskommelse: telefonen bör inte vara på under lektionen men ibland händer det saker och då får man ta det.

    Diskussionen om mobiltelefonernas vara eller icke-vara i klassrummen har stundtals varit het, bland annat år 2007 då en ny lag infördes – lagen om omhändertagande av föremål. Den gav lärare och rektorer i grundskolan och på gymnasiet rätt att beslagta föremål som är störande eller som utgör en fara för säkerheten. På så sätt skulle lärarna till exempel kunna komma åt störande mobiltelefoner som ringde mitt under en lektion eller avbryta elever som sms:ade genom att helt enkelt ta deras mobiler.

    Men det är osäkert vilket genomslag lagen haft. Kjell Jöngren har aldrig omhändertagit någons mobil. Han anser att eleverna för det mesta hanterar sina telefoner på ett bra sätt. Hela diskussionen om mobiltelefonerna kallar han för en ”symbolfråga”. Diskussionen har blivit en symbol för elevers protest och vuxnas kontroll – eller brist på kontroll. En slags maktkamp.

  – Om man backar några år var det kepsen som sågs som symbolen för elevers protest, tidigare var det jackor. Sedan blev det mobilerna.

    Vilka konsekvenser tror han då att lagen och möjligheten att beslagta telefoner får för relationen mellan elever och lärare?

  – Det är ingen enkel fråga. Har man en bra relation ställer eleven upp på det hela och lämnar över sin mobil. Du behöver ha en relation till eleven för att få någonting positivt utav det. Annars blir allt en protest. Är relationen dålig kan den bli ännu sämre.  

    Kjell Jöngren och läraren Gustav Johansson skrev sitt examensarbete om hur elever använder sina mobiltelefoner i klassrummet efter att lagen införts. I en enkät till 234 elever på gymnasiet svarade 90 procent att de brukade ha mobilen påslagen under lektioner. Bara 15 procent hade varit med om att någon elevs mobil blivit beslagtagen. ”Eftersom mobiltelefoner används flitigt men beslagtas sällan, är detta ett verktyg (sanktion) som lärare sällan väljer att använda sig av. Det kan delvis bero på att denna åtgärd har låg förankring hos eleverna”, resonerade Kjell Jöngren och Gustav Johansson i sin uppsats.

Läraren får inte tillgripa tvång

Att lagen om omhändertagande av störande föremål har låg förankring bland elever blir synligt i Sveriges elevråds centralorganisations (SECO) remissvar på förslaget till ny skollag. De tycker att skolan ska betraktas som en myndighet och en arbetsplats bland andra och ifrågasätter om åtgärder som beslagtagande av störande föremål skulle kunna ske någon annanstans.

    Lagrådet kritiserade också förslaget inledningsvis och undrade bland annat om lagen innebar en begränsning av skyddet för enskild egendom enligt Europakonventionen.

    Det gör den inte, säger Ingegärd Hilborn som är chefsjurist på Skolinspektionen. Samtidigt konstaterar hon att lärarnas utökade befogenheter ställer krav på dem. Det är läraren som bestämmer vilka föremål som räknas som störande – men själva omhändertagandet får inte gå till hur som helst. Vad får då lärare egentligen göra? Får läraren ta till exempel en mobiltelefon eller en mp3-spelare ur elevens hand?

  – Ja, det får läraren göra. Men läraren får inte tillgripa våld eller tvång. Om eleven håller hårt om mobiltelefonen får läraren alltså inte använda våld för att få den.

    Släpper eleven inte mobilen får läraren lösa det hela på ett annat sätt genom att till exempel visa ut eleven ur klassrummet, förklarar hon. En muntlig protest från en elev är däremot inget hinder för läraren. Om eleven säger ”nej du får inte ta den” kan läraren ändå omhänderta föremålet.

  – Lärare har rätt att ta mobilen om eleven protesterar muntligt och den till exempel ligger på bordet.

    Skolans personal får också gå in i elevers skåp, om man har gjort tydligt för eleverna att skolan har den befogenheten. Annat är det om eleven har föremålet i fickan eller i en väska. Då får läraren inte ta föremålet, eftersom det räknas som kroppsvisitation. Här gäller det också att hitta en annan lösning.

  – Läraren kan till exempel be eleven att plocka fram föremålet själv.

    Hur länge ett föremål får omhändertas och vilken dokumentation som krävs finns också reglerat i lagen. Om läraren lämnar tillbaka föremålet vid lektionens slut behövs ingen dokumentation. Om läraren däremot behåller föremålet längre än så måste omhändertagandet dokumenteras. Det kan vara en enkel anteckning om vad som skett.

  – Det finns inga speciella krav på hur dokumentationen ska se ut men det kan ligga i både lärarens och elevens intresse att det finns nedskrivet vad som hände.

Ordningsregler viktigt verktyg

På Skolinspektionen ställer de sig positiva till att rektorer och lärare föreslås få utökade befogenheter i den nya skollagens femte kapitel om ”Trygghet och studiero” där de disciplinära åtgärderna finns samlade. Tanken är att de nya åtgärderna ska främja lugn och ro i skolorna. Men skulle inte barn kunna se åtgärderna som en renodlad bestraffning vilket påverkar klimatet i motsatt riktning?

    Möjligen skulle det kunna hända, funderar Ingegärd Hilborn. Men eleverna behöver inte se det så. Hon kommer in på skolornas arbete med att kartlägga sin miljö och engagera såväl barn som personal i arbetet med ordningsregler och planen mot kränkande behandling.

  – Det handlar om hur man arbetar med och förankrar ordningsreglerna hos eleverna. Ordningsreglerna ska tas fram i samarbete med eleverna och gör man det behöver åtgärderna inte uppfattas som en bestraffning.

    Ordningsreglerna och planen mot kränkande behandling är viktiga verktyg för rektorer som har ett stort ansvar för miljön i skolan. Trygghet och studiero är framgångsfaktorer för skolorna och något som Skolinspektionen ser som viktigt i sin tillsyn. Man måste arbeta systematiskt med frågorna, sammanfattar hon.

    På vissa skolor har man formulerat särskilda villkor för när och hur eleverna får använda just mobiltelefoner i ordningsreglerna. Det går att bestämma att barnen alltid ska lämna mobilerna hemma – om föräldrarna frivilligt går med på ett sådant kontrakt. Det konstaterade Skolinspektionen efter att ha utrett ett fall från en skola i

Oskarshamn där alla föräldrar utom en gick med på att skolan införde ett mobilförbud. Förbudet gäller alla barn vars föräldrar gått med på förbudet.  

    Men även om ordningsreglerna alltså öppnar för egna typer av överenskommelser om störande föremål på skolor tycker Ingegärd Hilborn att den nya lagen är bra.

  – Det måste finnas tydliga befogenheter för lärare och rektorer att ingripa. Sedan måste de användas med gott omdöme.