Prata om sociala medier

I takt med de sociala mediernas oerhörda genomslag de senaste åren har både möjligheter och dilemman dykt upp för chefer och medarbetare. Var går till exempel gränsen för det privata? Var tar yrkesrollen vid? Vad får medarbetare skriva i sociala medier enligt rätten om yttrandefrihet? Och vad kan arbetsgivare kräva enligt lojalitetsplikten?

Ett exempel på när dessa frågor ställts på sin spets, är det fall som avgjordes i Arbetsdomstolen i slutet av mars i år. Det handlade om en friskolerektor som blev uppsagd efter att arbetsgivaren hade bedömt hans facebooksida som olämplig. Rektorn hade gillat grupper som anspelade på sex och publicerat vad arbetsgivaren ansåg vara utmanande bilder, samtidigt som rektorn också uppgav sin arbetsplats.

Men Arbetsdomstolen ogillade uppsägningen, precis som Tingsrätten gjort tidigare. Ledningen hade inte rätt att säga upp rektorn på de grunder man hade anfört. Samtidigt innehöll domen en del resonerande text kring vilka krav som arbetsgivaren faktiskt kan ställa och vad som skulle kunna vara saklig grund för uppsägning. Samuel Engblom, jurist på tco, har bloggat om domen. Om ledningen först hade bett rektorn att ta bort bilderna och han inte hade hörsammat detta, hade det kunnat föreligga saklig grund för uppsägning, sammanfattar Samuel Engblom.

Hans råd till chefer är därför att vara tydlig från början.

– Utfärda riktlinjer på skolan. Ska lärare ha kontakt med elever via sociala medier? Ska de ha ett separat konto för dessa kontakter eller inte? Ta fram en tydlig policy och förhandla med facket om innehållet.

Om skolan inte har några riktlinjer finns ett mer begränsat utrymme för skolledare att komma med synpunkter ifall om någon medarbetare uppträtt olämpligt. Man måste ge medarbetaren rum för rättelse och skulle till exempel kunna be honom eller henne att ta bort bilder eller att inte vara vän med elever.

En skolledare som nyligen har tagit fram riktlinjer för sociala medier är Catrine Berglund på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. På hennes skola dök frågan upp i samband med att en ung vikarie uttalade sig på Facebook på ett sätt som gjorde flera elever upprörda. Mer allmänt diskuterade de därför frågan på ett av de vanliga stormötena på tisdagar: Hur skulle medarbetarna på skolan använda sociala medier? Efter mötet skrev skolledningen ”en rutin” för arbetet. Att de har ett skriftligt dokument är inget konstigt i sig, eftersom skolan har varit iso-certifierad och de har rutiner för allt, säger Catrine Berglund.

Hon kallar dokumentet för rekommendationer till lärarna, snarare än ett ”skall-dokument”. Skolledningen lyfter till exempel fram sociala medier som något positivt, särskilt när det gäller att marknadsföra skolan och bygga varumärket. De rekommenderar att lärarna använder ett särskilt konto för jobbrelaterade kontakter. På Facebook har därför flera lärare skapat konton som de har döpt till sitt namn och ”lärare”, till exempel Anna Svensson lärare, eller sitt namn och ”Tingsholms”. Fördelen med detta är bland annat att skolledningen då kan kräva att lärarna behandlar alla elever lika och blir vän med alla som frågar. Dessutom får lärare stöd i gränssättningen mellan det privata och det professionella, anser hon.

– Lärare mår bättre av att göra den gränssättningen.

Att formulera en rutin är en balansgång, för lärarna påverkas förstås av hur skolledningen ser på deras arbete och omdöme, konstaterar Catrine Berglund. Det ledningen förväntar sig är ju ofta vad som blir.

– Det är viktigt att inte förutsätta att folk gör fel och samtidigt inte vara så naiv att man tror att de aldrig gör fel.

Men vad ställer egentligen formuleringarna kring varumärket för krav på lärarna?

– Vi vill att lärarna tänker på att de är vårt ansikte utåt när de är på nätet. Vi är konkurrensutsatta och vi har ett gemensamt ansvar. Man får kritisera skolan och det är bra att det görs, men vi tar dessa diskussioner i andra forum än sociala medier.

På skolan finns också många lärare som inte vill använda sociala medier och det kräver inte heller skolledningen att de ska.

– I dag måste man inte använda sociala medier för att nå målen i läroplanen, så det är inget vi lägger oss i utan det är upp till lärarprofessionen.

Just denna rutin beskriver hon som okontroversiell jämfört med andra diskussioner de har på skolan och eftersom det är rekommendationer räknar hon inte med att använda rutinen som underlag ifall någon lärare skulle uttala sig eller göra något olämpligt. Kanske behövs inte det på skolan, funderar hon.

– Man måste agera som man känner sin personal. Sedan är allt en process och vi är inte färdiga! Vi står i en tid av stor utvecklingspotential och vi bara nosar på det som kan hända.