Fler lärare i klassen ger stöd åt många

Och när blodet från Medusas avhuggna huvud blandades med havets skum föddes Pegasus. Kommer ni ihåg vem Pegasus var?Klasslärare Veronica Blixt Myrsell tittar ut över de 29 eleverna och låter frågan sjunka in. Klassen har arbetat med grekisk mytologi ett tag och snart är flera händer i luften.

Veronica Blixt Myrsell delar ansvaret för klass 5–6 på Djurgårdens Waldorfskola med sin lärarkollega Camilla Dahlberg och specialpedagog Kajsa Rabell. Dessutom har de tillgång till Zahra Valedsarasi från fritids, som en extra resurs. Alla är inte i klassen samtidigt men de är alltid minst två och ofta tre.

– Vi har en hel del elever i klassen som behöver extra stöd. Tack vare att vi är många vuxna kan vi till exempel ge individuella instruktioner eller dela upp klassen i mindre grupper. Men det är inte så att vi plockar ut dem med stödbehov, hur vi gör beror på uppgiften. Vi är väldigt flexibla, säger Veronica Blixt Myrsell.

Kajsa Rabell är specialpedagog för hela skolan men hur hon fördelar sin tid avgörs av behovet i de olika klasserna och vad de jobbar med. Just nu är 5–6:an inne i en skriv- och läsperiod och då är det många som behöver stöd. När Veronica Blixt Myrsell avslutat den dramatiska berättelsen om hur Perseus hugger huvudet av Medusa och rider bort på den bevingade hästen Pegasus tar Kajsa Rabell med sig fem–sex elever in i ett grupprum där hon förberett datorerna.

– Många behöver hjälp med att förstå vad de ska göra och med att komma igång. Det är viktigt att alla får samma förutsättningar, säger hon.

Veronica Blixt Myrsell föredrar att vara fler lärare i klassrummet framför alternativet att ha färre elever i klassen. Nu hinner hon och de andra lärarna anpassa undervisningen utifrån alla elevers individuella behov – inte bara utifrån dem som behöver särskilt stöd.

– När vi är flera i klassrummet är det mycket enklare att följa upp de olika varianterna. Det hade jag aldrig hunnit om jag var ensam, det händer för mycket i klassrummet för att det ska finnas tid för det, säger hon.

Enligt rektor Merit Kempe satsar skolan en hel del resurser på de elever som behöver extra stöd, både genom den egna budgeten och genom de resurspengar som skolan söker för enskilda elever. Att lägga pengarna på utbildade lärare och fritidspedagoger är en god investering, menar hon.

– Det kostar lite mer men det lönar sig i längden, en erfaren pedagog kan ofta göra tre gånger så mycket som en outbildad assistent. Det är klart att jag måste kämpa med budgeten, fixa och disponera om, men jag har också väldigt bra lärare som verkligen försöker samarbeta, säger hon.

Djurgårdens Waldorfskola är en liten skola med 130 elever och möjligen bidrar det till att det är förhållandevis enkelt att få till en organisation med flera lärare i klassrummet. Många skolor har svårt att ta steget från mindre undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd, konstaterar Roland Widlund, rådgivare på spsm, Specialpedagogiska skolmyndigheten, i Östersund.

– Ofta beror det på att lärare är osäkra på om de klarar av att undervisa dessa elever i den ordinarie klassen och därför möter planer på ett inkluderande arbetssätt ofta ett motstånd i skolan. Man måste göra en synvända och det kan ta tid, precis som många andra förändringsprocesser, säger Roland Widlund.

Via spsm:s rådgivare runt om i landet kan rektorer och skolchefer få stöd och tips om hur skolan kan organiseras för elever med särskilda behov. Roland Widlund berättar om Krokoms kommun där man strävar efter att arbeta inkluderande i större utsträckning.

– Vi har bollat idéer och tankar med en skola som ville jobba på ett annat sätt än med en liten grupp. Nu har man slopat den, eleverna är inkluderade och de tre som tidigare arbetade i gruppen är fördelade på skolans ordinarie klasser, säger han.

Inför nästa år har Krokoms kommun sökt så kallade sis–medel (se faktaruta) från spsm. Tanken är att det påbörjade arbetet ska sprida sig så att alla skolor i kommunen så småningom jobbar inkluderande.