Skolor skyller problem på enskilda elever

Antoinette Hetzler leder forskningsprojektet Konflikter i skolan. Hon och hennes kollegor vid Lunds universitet undersöker vilka typer av konflikter som uppstår på skolor, vilka parter som är inblandade och hur man löser konflikterna – eller inte gör det.Forskarna har studerat åtta grundskolor, hälften i Skåne, hälften i Stockholmsområdet, jämnt fördelade efter olika socioekonomiska förutsättningar. De har varit på skolorna och bland annat gjort enkäter med elever i nionde klass, haft fokusgrupper med lärare och intervjuat skolledare. Antoinette Hetzler har också gått igenom 250 fall, som har anmälts och behandlats av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, BEO.

Fortfarande återstår att sammanställa och analysera resultaten, men några slutsatser går att dra redan nu.

En är att elever som har konflikter med andra elever gärna vill lösa dem själva, utan att blanda in skolan. Flera elever i enkäten uppger att de löser schismer genom att inte göra något alls. Många gånger verkar det vara tillräckligt att avdramatisera tvisterna för att de ska gå över. Men när det gäller konflikter som elever verkligen måste ta itu med vänder de sig i första hand till familj och vänner – inte till skolan.

En sak som förvånade Antoinette Hetzler var att lärare i så stor utsträckning – i närmare 40 procent av anmälningarna till Skolinspektionen – är direkt inblandade i konflikter. Det kan handla om att en lärare hamnar i strid med elever eller föräldrar, pekar ut en viss elev som orsak till en konflikt eller signalerar att något är fel med ett barn.

Forskarna hade trott att de flesta konflikter skulle vara mellan elever, sådana som kanske kan lösas genom antimobbningsåtgärdare eller liknande. När lärare är en del av tvisten blir det mer komplicerat eftersom de ofta hamnar i försvarsställning. Och då behövs det andra sätt att lösa konflikterna, menar Antoinette Hetzler.

– Har vi verkligen de rätta instrumenten att handskas med detta? Har vi tagit bort möjligheterna att lösa konflikter med enklare medel, på en lägre nivå?

Det gäller inte bara tvister där lärare är inblandade, utan över huvud taget alla strider som skolan inte klarar av att lösa. Antoinette Hetzler funderar på förslag till alternativa konfliktlösningar på lokal nivå, och har även skrivit en debattartikel om det i Svenska Dagbladet.

Hon efterlyser en instans som kan agera snabbt och som är en neutral, tredje part. Ett forum som båda parter har förtroende för, som en objektiv, trovärdig förmedlare – en skolinspektion på det lokala planet.

Många av anmälningarna till Skolinspektionen handlar om kränkande behandling och om att föräldrar och elever inte tycker att de får det särskilda stöd de anser sig behöva och ha rätt till. Det är naturligtvis bra att barns rättigheter har stärkts, liksom möjligheterna att hävda dem, menar Antoinette Hetzler.

– Men i vissa fall kanske elever och föräldrar gör en övertolkning av vad som är möjligt, så att de får för höga förväntningar. Jag ser det i de här bråken om särskilt stöd. Alla barn ska få vad de behöver – men vad betyder det egentligen?

Hon ser att det i skolan finns tendenser att ”lösa” problem genom att söka fel hos elever, så att de kan flyttas från gruppen. Man letar efter diagnoser, elever placeras i särskild undervisningsgrupp eller får byta skola.

I stället bör man försöka vidga perspektivet och se om problemen kan bero på ledningen eller organisationen och söka lösningar där, anser Antoinette Hetzler.

– Man kan inte alltid individualisera problemen och försöka hitta psykologiska förklaringar till dem. Ibland måste man försöka hitta en strukturell lösning och se att vissa konflikter beror på det sätt som vi organiserar vår verksamhet.