Allting börjar med språket

Hur tar vi hand om barn som just kommit till Sverige? Eller barn som inte har svenska som modersmål men som bott här hela livet? Hur ser vi till att de nyanlända får en bra start i sitt nya hemland, att alla får fortsätta utveckla de kunskaper som de redan besitter och att de får bästa möjliga förutsättningar att lära sig svenska? Det måste vara en av dagens absolut viktigaste utmaningar i skolan och förskolan.

Här har ni skolledare en mycket viktig roll. Som ledare av det pedagogiska arbetet är det ert ansvar att få även de knöliga och kantstötta pusselbitarna med svenska som andraspråk och modersmål att passa in i verksamheten, samt att erbjuda studiehandledning på modersmålet för de elever som behöver det.

Jag vet att ni stöter på hinder hela tiden. Det är ofta svårt att få tag på kompetenta modersmålslärare eller pedagoger med flerspråkig kompetens. Det finns schematekniska problem och det finns budgetramar. Dessutom kompliceras frågan av att huvudansvaret för modersmålsundervisningen ofta ligger på kommunen. Det kan säkert ha både för- och nackdelar, men enligt rapporter från både Skolinspektionen och Skolverket innebär det många gånger att skolan inte tar något ansvar för utvecklingen av elevens modersmål och att skolan sällan ser modersmålet som en resurs. Dessvärre verkar det också gälla många förskolor.

Men språket är som bekant en helt avgörande faktor för att lära sig allt annat. Och när jag skriver ”språket” så menar jag inte bara svenska utan barnens språkliga utveckling generellt. Modern forskning visar tydligt att ett utvecklat modersmål gynnar elevernas studieresultat – också i svenska och andra skolämnen. Det framgår bland annat av Skolverkets rapport Med annat modersmål. Ett annat exempel är en svensk-dansk studie som visar att danska elever förbättrar sin danska läsförståelse genom att läsa modersmål, och svenska modersmåls-elever är bättre både i matematik och svenska än de som väljer bort möjligheten att läsa modersmål.

Det är lätt att säga att alla barn ska ha samma chans till en bra skolgång och ett bra liv. Men i Sverige är likvärdigheten när det gäller dessa frågor ett stort problem. Barn kan ha turen att bo på rätt ställe och gå i en förskola med ett medvetet språkutvecklande arbetssätt och senare en skola som erbjuder kvalificerad undervisning i modersmål och svenska som andraspråk, med lektioner som är integrerade i den vanliga skoldagen och med möjlighet till studiehandledning. Eller så har de otur.

Den som tror att det här är en marginell fråga – tänk igen. Ungefär en femtedel av alla barn på förskolor och skolor i Sverige har ett annat modersmål än svenska. Därför väljer vi också att lyfta frågan i det här numret av Chef & Ledarskap. På sidorna 20–31 kan ni inspireras av några skolor och förskolor där modersmålet är en prioriterad och högt värderad del av verksamheten – och vilka effekter det kan ge.