Hoppa till huvudinnehåll

Dramatiska upplevelser kan göra chefer empatiska

Teman Scenföreställningar med text och musik är knappast vad man förväntar sig av en ledarskapskurs. Men cheferna som deltog i Schibbolet har blivit mer empatiska och bättre på att ta ansvar, visar ett forskningsprojekt.

Publicerad: 2014-10-21 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:39

Av annonsen framgick att man kunde bli utsatt för ”obehagliga inslag”. Vid tolv tillfällen fick deltagarna lyssna till olika sorters texter – allt från strofer ur Höga visan till instruktioner i hur man dödar människor i mobila gaskammare. Detta varvades med musik: ljuvt, taktfast, vemodigt, gastkramande ur olika genrer.Kursledaren Julia Romanowska är före detta slagverkare, it-konsult och programmerare. Hon hade själv både gått och lett traditionella ledarskapsutbildningar, men börjat tycka att sådana inte nådde fram på djupet. De kunde rentav ge falska känslor av självförtroende och en tro på att det finns standardrecept på hur man ska bete sig som chef.Bild: Miriam Alster

– Men ledarskap handlar inte om att öppna en pärm och läsa hur man ska göra, utan om en djup inre förmåga till moraliskt tänkande.

Julia Romanowska ville pröva om scenföreställningar med musik och texter i ett slags kollageteknik kunde fungera som alternativa chefskurser. Hon tog kontakt med Töres Theorell, professor vid Karolinska institutet, och så blev det hela ett forskningsprojekt. Totalt 48 chefer från olika verksamheter anmälde sig och blev uppdelade i försöksgrupp och kontrollgrupp.

Efter första Schibboletsessionen rådde förvirring och en hel del frustration. Vissa av deltagarna upplevde att de blivit manipulerade.

– Det är inte så konstigt. Estetiska upplevelser talar ju till sinnena och känslorna och är därför svåra att värja sig emot, säger Julia Romanowska.

Men bara en enda person valde att hoppa av.

Projektet utvärderades vid två tillfällen, dels direkt efter den sista Schibboletkvällen, dels nio månader senare. Deltagarna genomgick olika psykologiska tester både före och efter projektet, och såväl de själva som deras medarbetare fick lämna blodprov och självskatta sin hälsa. Detta gällde även kontrollgruppen, som hade fått delta i en klassisk ledarskapsutbildning.

Nio månader efter avslutad utbildning hade medarbetare till ledare i Schibboletgruppen högre nivåer av hormonet DHEA-s i blodet än de medarbetare vars chefer gått den traditionella utbildningen. DHEA-s reparerar och väcker nya celler till liv, skyddar mot infektioner, skadlig stress och för tidigt åldrande.

Dessutom hade medarbetarnas självkänsla växt sig starkare, de var mer sällan ledsna och kraftlösa och de sov bättre. Motsatt tendens noterades hos medarbetarna i kontrollgruppen. Hos dem hade resultaten försämrats.

Personlighetstester visade att cheferna i försöksgruppen utvecklades mot mer empati, altruism och samarbete. Deras psykologiska motståndskraft hade stärkts, liksom deras förmåga att hantera negativa känslor och osäkerhet.

– En intressant sak var också att de som hade gått den traditionella utbildningen hade en tendens att övervärdera sin egen kompetens vad gäller chefsrollen, medan Schibboletdeltagarna var mer ödmjuka, bättre på att ta ansvar, visa mod och ta ställning, säger Julia Romanowska.

– En bra chef måste låta sig påverkas, vara lyhörd, ta ansvar. För att klara det måste man utveckla sitt eget omdöme, vilket bottnar i förståelse av den mänskliga komplexiteten. Kultur är ett fantastiskt medel att nå dit, anser jag.Ann-Christine Valenti var rektor i en F–6-skola i Falun när hon anmälde sig som försöksperson i forskningsprojektet Schibbolet. Hon visste inte om hon skulle tillhöra försöksgruppen eller referensgruppen, men hade, genom att tacka ja, gått med på att både hon och hennes medarbetare skulle ge blodprov några gånger. Hon visste också att ”obehag kan uppstå i samband med känslomässiga effekter”. Men hon anade inte på vilket sätt.

– Min första reaktion var nog överraskning; vad är detta, vad kommer det att ge? Texterna var gripande och i många stycken ganska hemska och musiken förstärkte dem.

Efter den där första föreställningen fick hon och de andra i gruppen var sitt skrivhäfte och blev ombedda att skriva ner sina tankar. De reflekterade också tillsammans kring vad de varit med om.

– Alla var skakade, några var arga och ledsna. Det fanns de som fällde tårar och någon hade lämnat rummet för att hen tyckte det var för starkt.

Själv var hon mest nyfiken på vart det hela skulle leda.

– Jag tänkte nog redan första gången att det fanns en koppling till ledarskap.

Genom att lyssna på texterna fick man fördjupad insikt om att alla människor på en arbetsplats har olika saker i bagaget och att det påverkar hur man fungerar tillsammans, menar hon.

– Teaterformen får igång tankarna, man börjar se saker ur nya perspektiv. Jag fick idéer om att man skulle kunna göra något liknande i en personalgrupp. Inte minst om man har något särskilt man behöver ta tag i.

Efter de tio månaderna med Schibbolet fick Ann-Christine Valenti höra av sina medarbetare att det märktes på henne att hon blivit positivt påverkad av kursen. Själv tycker hon att hon blev mer ödmjuk.

– Efteråt lyckades vi lösa ett stort dilemma som vi hade haft i arbetsgruppen. Så visst hände det något!

Samtidigt ser hon en koppling mellan Schibbolet och traditionella ledarskapsutbildningar, som UGL.

– Båda handlar om bemötande och öppenhet. Om hur ett öppet förhållningssätt påverkar arbetsmiljön positivt.

Klämd mellan två lojaliteter

Teman Rektorn Cecilia Haage Lönn blev avskedad för att hon svarat på Skolinspektionensfrågor i samband med en tillsyn. Arbetsgivaren ansåg att hon var illojal. Skolledare riskerar att hamna i kläm mellan friskolornas affärsintressen och myndigheternas krav på öppenhet.

Förskolan som flaggskepp i Frankrike

I Frankrike talar de ofta om sin förskola som ett av republikens flaggskepp. En ensam lärare har ansvaret för tjugo elever i två-, tre- och fyraårsåldern. Och det verkar faktiskt funka.

Rektorsrebell

Teman Fredrik Svensson är officeren som blev rektor som blev utbildningsentreprenör. Nu vill han utveckla ledarskapet i skolan och göra lärarstudenterna lite mer rebelliska.

”Jag kunde inte försvara nedskärningarna för mig själv”

Teman Först tillsattes hon för att vända en katastrofal situation på Karl Johansskolan i Göteborg. När hon lyckats, fick hon veta att hon inte längre hade förvaltningens för- troende. Efter massiva föräldraprotester fick hon en ny chans, men situationen blev till slut ohållbar för Annika Kummel. Det fanns bara en sak att göra.

Hämtar fler