Klämd mellan två lojaliteter

Den 1 juli 2011 fick Cecilia Haage Lönn sitt första rektorsjobb. Hon sade upp sig från tjänsten som musiklärare i Järfälla, som hon haft i 23 år, för att återvända till sin barndoms skola, Maria Elementar i Stockholms innerstad. Där hade hon både varit elev och undervisat som lärare i början av sin karriär.

– Det kändes jätteroligt, säger Cecilia Haage Lönn. Min pappa och min bror har också gått på skolan, så jag är väl bekant med traditionerna och värdegrunden. Det var som att komma hem.

Maria Elementarskola ägs av en stiftelse och var fram till 1992, då skolpengen infördes, en privatskola där föräldrarna betalade terminsavgift. I dag har eleverna bland de högsta meritvärdena i landet. Samtidigt har skolan anklagats för att ha en förlegad kunskapssyn och uppmärksammats för sina speciella ordningsregler och strikta klädkod. Träskor, urringning och piercing har orsakat konflikter genom åren.

Höstterminen 2011 innebar stora förändringar, både för Maria Elementarskola och rektorn. Ny skollag gällde, med ny läroplan och nytt betygssystem. För första gången omfattade skollagen fullt ut även friskolor. Cecilia Haage Lönn började både på ett nytt jobb och på rektorsutbildningen.

Några veckor in på läsåret hörde Skolinspektionen av sig till henne. Man hade fått ”signaler om missförhållanden”.

– Jag sa att jag var nytillträdd och inte visste exakt hur allt sköttes. De svarade att den sittande rektorn är ansvarig för verksamheten, säger Cecilia Haage Lönn.

Inspektionen varade i några dagar. Det gjordes enkäter och intervjuer med elever, föräldrar, personal och huvudman. Dokument och planer granskades. På våren kom resultatet.

Skolinspektionen konstaterade brister inom samtliga områden som omfattades av tillsynen. Så här står det i en av myndighetens rapporter: ”Utbildningen var bland annat inte riktad mot målen i läroplanen, eleverna gavs inte aktivt inflytande, skolmiljön präglades inte av trygghet, det fanns brister i det särskilda stödet och i det systematiska kvalitetsarbetet”.

Ledningen fick tid på sig att vidta åtgärder. En ny styrelse utsågs, som tog fram en handlingsplan.

– Jag lade ner hela min själ och det kändes verkligen som att vi skulle lyckas lösa problemen. Jag jobbade hela sommaren och blev ganska sliten, säger Cecilia Haage Lönn.

Men hon fick aldrig avsluta det påbörjade förändringsarbetet. Under sommaren 2012 byttes styrelsen ut igen och på hösten tvingades Cecilia Haage Lönn sluta på grund av sitt agerande kring tillsynen. Rektorn ansågs ha gett egna, av styrelsen ”icke sanktionerade”, skriftliga och muntliga svar på Skolinspektionens uppföljningsfrågor, vilket enligt arbetsgivaren var illojalt.

– Jag blev kallad till ett möte på Skolinspektionen och de var tydliga med att det var just rektor som skulle komma. Frågorna jag fick upplevde jag som relevanta eftersom de rörde tillsynen, men jag undrade ändå om jag var tvungen att svara på dem. Skolinspektionen sa ja, och hänvisade till specifika paragrafer i skollagen. Därför blev jag jätteförvånad över styrelsens reaktion.

I sitt anställningskontrakt hade Cecilia Haage Lönn en sekretessklausul inskriven, där det stod att hon inte fick lämna ut information som kunde skada skolan. I den rättsprocess som följde hävdade arbetsgivaren bland annat att Cecilia Haage Lönn brutit mot denna paragraf genom att ha otillåten kontakt med myndigheter. Man argumenterade också för att rektor hade en företagsledande roll. Detta framgår av tingsrättens protokoll.

– Jag har aldrig tänkt på mig själv som företagsledare, säger Cecilia Haage Lönn. Det är helt emot min ideologi som rektor. Min roll är att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt för elever och personal. Uppdraget är att leda den pedagogiska verksamheten i enlighet med skollagen och att förvalta skattemedel på ett ansvarsfullt sätt.

De oväntade anklagelserna ledde till sjukskrivning. Cecilia Haage Lönn levde med ständigt ont i magen under en lång period.

– Hela livet handlade om det här. Jag rannsakade mig själv: Har jag gjort fel? Har jag inte gjort fel? Det enda jag orkade göra var att gå i skogen och att spela piano, säger hon.

Om Cecilia Haage Lönn hade jobbat på en kommunal skola hade hon förmodligen inte behövt tveka över rätt och fel. Anställda inom den offentliga sektorn omfattas av en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare, men har en grundlagsskyddad yttrandefrihet som inte kan förhandlas bort. Den kan däremot regleras av till exempel tystnadsplikt i känsliga fall som rör enskilda personer.

För arbetstagare i den privata sektorn gäller andra villkor. Yttrandefriheten begränsas ofta av speciella överenskommelser. Kontakten med tillsyns- och tillståndsmyndigheter är särskilt känslig. I ett nyligen avslutat fall i södra Stockholm anklagades en lärare för att ha varit illojal efter att ha skickat ett mejl till Skolinspektionen med uppgifter om brister i verksamheten. Klagomålen hade tidigare framförts till huvudman och rektor, men läraren ansåg sig inte ha fått gehör för sin kritik. Rätten ansåg att läraren handlat korrekt och skolan tvingades betala skadestånd.

– Jag är orolig för att sekretessklausuler blir allt vanligare i anställningskontrakt, och det finns en risk att företag slentrianmässigt använder sig av dem. Om det finns formuleringar som att man ”inte får skada skolan” så sprider det rädsla och osäkerhet. Men som rektor måste man ha rätt att lojalt kunna delta i en inspektion. Det ska vara en självklarhet, säger Kirsi Piispanen, jurist på Lärarförbundet.

Insynen i offentligt finansierad verksamhet som drivs i privat regi är en het politisk fråga just nu.

Tre parallella utredningar är aktuella, och samtliga presenterar förslag på nya lagar. Det rör bland annat meddelarskydd, offentlighetsprincipen och så kallade ”visselblåsare”, alltså anställda som slår larm om missförhållanden (se faktaruta).

En del friskolekoncerner har utarbetat egna policydokument kring meddelarskydd och visselblåsning, och många kommuner ställer särskilda krav på välfärdsföretag vid upphandlingar, för att stärka de anställdas rättigheter.

– Tyvärr är det vanligt att man blandar ihop yttrandefrihet, meddelarskydd och visselblåsning, säger Kirsi Piispanen. Ibland gör formuleringarna att man snarare begränsar medarbetarnas möjligheter att tala. Därför är det bra med en lagstiftning på just det här området, så att bestämmelserna blir genomtänkta, bearbetade och objektiva.

För en företagsledare gäller ännu hårdare regler kring lojalitet och sekretess än för andra anställda. Dessutom kan man undantas från lagen om anställningsskydd, LAS. Men för att klassas som företagsledare krävs att man leder företaget, enligt Kirsi Piispanen.

– Huvudregeln är att LAS gäller och det så kallade företagsledarundantaget ska tillämpas restriktivt, säger hon.

Kirsi Piispanen var juridiskt ombud för Cecilia Haage Lönn och i domstolsprocessen enades parterna om förlikning. Enligt bevisningen var det tydligt att rektorn inte ledde stiftelsens verksamhet och därmed inte hade en företagsledande ställning.

I dag är Cecilia Haage Lönn rektor för en F–9-skola i Kilafors i Bollnäs kommun. Kontrasten är slående jämfört med hennes förra arbetsplats, som var inhyst i ett bostadshus på Södermalm. Utanför Kilafors skola finns särskilda parkeringsplatser för epatraktorer och raden av crossmoppar är lång. Korridorerna är bleka och lite slitna. Meritvärden är inget man snackar om i byn. Men Cecilia Haage Lönn trivs.

– Jag kommer nog tveka att jobba i en fristående skola igen, säger hon. Jag tror på transparens, även om jag ibland suckar över all dokumentation. Det är viktigt för demokratin, för elevernas bästa och för skolans resultat.