Sambedömning är ingen garanti för rättvisa betyg

Pia Thornberg har studerat den forskning som har gjorts kring sambedömning, vilken verkan den kan ha och vilka faktorer som kan påverka själva processen att sambedöma. Det har hon gjort för sin masteruppsats i utbildningsvetenskap som är kopplad till att hon och hennes kollega och handledare Anders Jönsson fick i uppdrag av Skolverket att undersöka effekterna av sambedömning. Pia Thornberg är i dag universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad.

– Vi har ganska tydliga resultat som visar att sambedömning kan leda till att lärare får en samsyn kring vad det är som ska bedömas och värderas, säger Pia Thornberg.

Genom att lärare samlas kring konkreta elevprestationer, kommer olika uppfattningar och sätt att bedöma upp till ytan och kan diskuteras.

– Men steget därifrån, exempelvis från att vi två kan läsa en uppsats och vara ganska överens om vad som är bra med den, till att vi sen på var sitt håll sätter samma betyg – det steget finns inte så väl belagt i forskningen.

Hon understryker att det är viktigt att skilja mellan samsyn och samstämmighet. För att uppnå likvärdig bedömning finns en önskan om att olika bedömare ska ge samma omdöme om samma prestation – men sådan samstämmighet är väldigt svår att uppnå.

Det finns förhoppningar om att sambedömning kan leda till ökad likvärdighet, något som efterfrågas i den svenska skolvärlden, eftersom brister i likvärdig bedömning och betygsättning ofta framförs som ett problem.

Sambedömning är inget tydligt etablerat vetenskapligt begrepp, utan Pia Thornberg och Anders Jönsson fick börja studien med att försöka definiera det.

– Vår definition av det är att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning och/eller betygsättning.

Det handlar alltså inte om att någon utifrån granskar redan gjord bedömning, att olika lärare bedömer samma prestation oberoende av varandra eller att inkludera elever i bedömningen.

I deras uppdrag ingick även att ta fram några modeller för sambedömning. En ganska vanlig variant är att sambedöma nationella prov, en annan att ha det som kompetensutveckling för hela arbetslaget. En tredje modell är att använda sambedömning som en del av det dagliga samarbetet mellan kollegor.

Den forskning som finns på området är så gott som uteslutande internationell, bland annat från Australien.

– I Queensland har man ett utbyggt system kring sambedömning i hela delstaten. Där har man sett goda resultat, just när gäller likvärdig bedömning.

På hemmaplan, i sin egen studie, kan Pia Thornberg se att lärares kompetens i att göra bedömningar av hög kvalitet ökar som en följd av sambedömning. Den stödjer även deras kompetens i att omsätta styrdokumenten i undervisning.

– En viktig faktor är behovet av en organisation kring det hela. Ute på skolor kunde vi se att där ofta fanns en stark sammanhållande person, till exempel en skolledare eller, i mindre kommuner, någon i förvaltningen som såg till att där fanns lokaler bokade, tid avsatt för bedömning och ett väl planerat innehåll i bedömningsmötena.