Uppsala söker lektorer till sina gymnasieskolor
Teman Lektorer får en opassande hög lön. Det anser arbetsgivare – som därför i stället väljer att utse förstelärare. Men i Uppsala tänker kommunen mot strömmen.
Publicerad: 2014-03-31 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:39
Totalt 3 000 förstelärare och 38 lektorer. Det är resultatet av karriärreformens första år, har Skolverket räknat fram.
– Att det blivit så få lektorer beror dels på att det inte finns så många att tillgå, dels på att en lektor ska få 10 000 kronor i löneökning – vilket gör att de till och med kan få högre lön än rektorn. Det har huvudmännen svårt att hantera, säger Peter Östlund, utbildningsråd på Skolverket.
Huvudmännen får en summa statliga pengar, som de efter eget val kan använda till att utse förstelärare och höja deras lön med 5 000 kronor, eller lektorer som får dubbelt så stor löneökning. Förstelärarna ska vara legitimerade och omvittnat skickliga, lektorerna dessutom forskarutbildade. De kan antingen ha doktorerat på universitet eller ha avlagt en licentiatexamen – vilket motsvarar en halv doktorsexamen – på en lärarutbildnings forskarskola.
Men huvudmännen har inte använt bidragen till nyrekryteringar av lektorer. Alla 38 var redan anställda av de arbetsgivare som utnämnde dem.
Fler huvudmän hade inledningsvis planer på att skaffa sig lektorer – totalt lämnades 102 ansökningar in till Skolverket.
– Men under resans gång kom många på att de ville fördela om statsbidraget och få två förstelärare för varje lektor, säger Peter Östlund.
En kommun som inte backar för högre löner är Uppsala. Där fanns redan före karriärreformen runt 20 lektorer, som nu ska föras över till det nya systemet. Staden har beslutat lägga ytterligare 5 000 kronor på dem som doktorerat, så att de nya får 15 000 i lönetillägg.
– Varje år disputerar många utbildade gymnasielärare på Uppsala universitet och vi vill rycka några av de bästa från varje kull. Våra lektorstjänster blir extremt attraktiva, eftersom lönen kommer att ligga långt över de runt 32 000 kronor i månaden som en ung universitetslärare har, säger Christopher Lagerqvist, moderat skolpolitiker i Uppsala.
Målet är att inför nästa läsår ha 30 lektorer på gymnasierna. Samtliga bidragskronor i den första omgången lade Uppsala dock på förstelärare i grundskolan.
Höganäs har redan i år skaffat sig en lektor. Hon heter Ingmarie Danielsson Malmros och delar sin arbetstid mellan Kullagymnasiet, där hon började arbeta 1992, och Malmö högskola. Hon inledde sin vetenskapliga bana som en av 24 historielärare på en forskarskola, disputerade för två år sedan och tycker hon haft tur som blivit lektor. Hon ser nämligen ytterligare ett skäl till att så få utsetts – huvudmännen förstår inte vad lektorerna ska vara bra för.
– Samtliga som tog licentiatexamen på forskarskolan har varit väldigt intresserade av att bli lektorer, men de har inte fått någon respons, säger hon.
– Tyvärr ser huvudmännen inte värdet i att föra ut den ämnesdidaktiska forskningen i klassrummen. Att satsa på vetenskaplighet är ett långsiktigt projekt för att stärka skolans kvalitet och det prioriteras inte när det finns många andra, till synes mer akuta, problem.