Hoppa till huvudinnehåll

Rektorer i England har högst lön

Teman

Publicerad: 2016-10-14 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:38

EU-statstiken över skolledares och förskolechefers löner i Europa toppas av England. I den rapport EU-kommissionen gav ut förra året är de engelska gymnasierektorernas snittlön nästan 94 000 svenska kronor i månaden. I botten ligger Kroatien med en månadslön på drygt 9 000.

Uppståndelsen blev nyligen stor i England när en studie visade att ett 40-tal rektorer på grund- och gymnasieskolor tjänar mer än den brittiske premiärministern. Samtidigt är spannet mellan rektorslönerna i olika skolformer stort. Förskolechefer tjänar betydligt mindre – knappt 61 500 kronor i månaden.

De nordiska länderna ligger också långt framme i statistiken, som i sin senaste version gäller år 2014. Norska gymnasierektorer tjänar i snitt 64 800 svenska kronor medan lönen för rektorerna i grundskolan är 56 600. Motsvarande snittlöner i Finland är 58 000 respektive 55 000.

I en tredjedel av de 40-tal länder studien omfattar ökar lönen i regel med antalet elever. Det gäller bland annat Danmark, Finland, Spanien och Österrike. Motivet är bland annat att skolledarrollen i stora skolor ofta blir mer komplex med större krav på ledarskap och ekonomiskt ansvar.

I de allra flesta länder tjänar även de sämst betalda skolledarna mer än BNP per capita, det vill säga bruttonationalprodukten dividerad med antalet invånare i landet. Undantagen är Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien. I ytterligare några länder ligger lägstalönerna under BNP per capita bland förskolechefer och en del rektorer i lägre stadierna.

I Sverige var BNP förra året 424 400 kronor per capita. Den genomsnittliga årsinkomsten för skolledarna på gymnasiet och grundskolan låg i EU:s sammanställning på 532 000 svenska kronor.

Håll dig kall inför rättshaveristen

Föräldrar med rättshaveristiskt beteende ställer ofta orimliga krav, är aggressiva och ger aldrig upp. Som skolledare gäller det att inte dras med i känslostormen.

Krav på lojalitet skapar moralisk stress

Många går på knäna för att orka med jobbet. Som chef behöver du ha koll på varningssignalerna hos både medarbetarna och dig själv. För vad händer om du måste fatta beslut som du själv inte gillar?

Camila slåss mot gängrekrytering

Unga som dras till destruktiva subkulturer söker tillhörighet och gemenskap. Därför behöver skolan erbjuda just det, menar Fryshusets kriminolog Camila Salazar Atías.

Hämtar fler